Nederländernas centralbank har flyttat 86 ton guld ut ur New York och Ottawa. Men till skillnad från Frankrike valde man inte Amsterdam utan London.
Nederländerna flyttar guld över Atlanten – på grund av geopolitisk oro
De Nederlandsche Bank (DNB) meddelade på onsdagen att drygt 86 ton guld flyttats från de omkring 313 ton som banken förvarat i USA och Kanada. Mottagare är Bank of England i London. Flytten genomfördes mellan mars och augusti i år, skriver Euronews.
Banken anger ”tilltagande geopolitisk oro” som bakgrund, men motiverar beslutet framför allt med handelsbarhet. Guld som ligger hos Bank of England uppfyller moderna internationella handelsstandarder och betraktas som världens mest lättomsatta och därmed snabbast tillgängliga i en krissituation. Guldet i New York och Ottawa går enligt DNB inte att använda lika snabbt.
Missa inte: Guldet raderar hela årets uppgång när räntorna rusar. Realtid
”Med den här flytten har vi förbättrat handelsbarheten i vår guldreserv. Vi utgår från att vi aldrig kommer att behöva använda den, men vi måste stärka vår motståndskraft och beredskap”, säger riksbankschefen Olaf Sleijpen.
Sålde i New York, köpte i London
Operationen gjordes i två delar. Omkring 59 ton såldes i New York, varefter DNB köpte guld av internationell marknadsstandard i London.
Ytterligare drygt 27 ton fraktades fysiskt från USA och Kanada till bankens kontantcenter i Zeist, samtidigt som en motsvarande mängd guld flyttades från Zeist till London, ett upplägg som gjorde att inga tackor behövde smältas om.
Läs även: Därför faller guldpriset trots oro i världsekonomin. E55
Genom att kombinera de två metoderna spred banken riskerna i vad den själv beskriver som en komplex fysisk flyttoperation. DNB pekar också på att man nu har praktisk erfarenhet av båda tillvägagångssätten, om det ena skulle visa sig omöjligt i ett skarpt läge.
Den totala nederländska guldreserven är oförändrad på 612,4 ton, värderad till 72,2 miljarder euro vid utgången av 2025. Efter flytten ligger 32,1 procent i London, mot 18,1 procent tidigare. New Yorks andel faller från 31,3 till 18,5 procent och Ottawas från 19,7 till 18,5 procent. Zeist ligger kvar på 30,8 procent.
Frankrike gick längre
Skillnaden mot det franska beslutet i våras är tydlig.
Banque de France flyttade 129 ton från Federal Reserve i New York och stängde därmed sin amerikanska förvaring helt. Hela den franska reserven på cirka 2 437 ton ligger nu i valvet i La Souterraine.
Läs även: Guld i ett av fyra borrhål – två nya i höst. Dagens PS
Affären gav dessutom en kapitalvinst på 13 miljarder euro. Centralbankschefen François Villeroy de Galhau avfärdade politiska motiv och hänvisade till att de uppgraderade tackorna handlades på en europeisk marknad.
Nederländerna gör alltså något annat: man minskar beroendet av Nordamerika utan att ta hem metallen. Att andelen i Zeist är oförändrad understryker att detta handlar om likviditet snarare än om hemtagning.
Tyskland och Italien står kvar
Trycket på övriga Europa kvarstår. Bundesbank förvarar fortfarande 1 236 ton i New York, drygt en tredjedel av den tyska reserven på cirka 3 350 ton, och har inte presenterat någon plan för att flytta det. Italien har enligt uppgift omkring 43 procent av sin reserv i samma valv.
I båda länderna har ekonomer och politiker krävt hemtagning med hänvisning till Donald Trumps inflytande över Federal Reserve.
Utanför Europa är Indien det tydligaste exemplet. Reserve Bank of India förvarade i slutet av mars 680 av totalt 880 ton på hemmaplan, 77 procent, mot 59 procent ett år tidigare.
Där handlar det dock om guld hämtat från Bank of England och Bank for International Settlements, inte från USA.
Nästan hälften av det svenska guldet i London
För svensk del innebär det nederländska beslutet att ytterligare ett land ökar sin exponering mot just det valv där Riksbanken redan har sin tyngdpunkt.
Riksbanken ägde den 30 april 125,7 ton guld till ett marknadsvärde på 172,6 miljarder kronor. Nästan hälften ligger hos Bank of England, resten hos centralbankerna i Kanada, USA och Schweiz samt i Riksbankens egen depå.
Riksbanken har uppgett att man inte planerar några förändringar, eftersom nuvarande fördelning bedöms ge god riskspridning.
