Bakslag för Kamprads vägkrogar

Rastas resultat efter skatt blev -0,7 miljoner kronor för första halvåret, jämfört med en vinst på 6,4 miljoner under samma period i fjol. Det framgår av bolagets resultatrapport som kom under torsdagen.

– Vi är ganska nöjda med rapporten utifrån de rådande förutsättningarna under första halvåret, säger Bengtsson.

Resultatet påverkades negativt av höjda råvarukostnader. Eftersom Rasta är en restaurangkedja är det alltså inköpskostnaderna för maten som stigit.

– Alla priser eller de flesta för livsmedel har stigit under vintern. Vi har inte kompenserat för det genom högre priser hos kunderna.

Är det för att ni själva valde att inte ta ut högre priser, eller för att kunderna inte vill betala högre priser?

– Vi testar oss fram vad gäller vilka priser vi kan ta ut av kunderna.

Rasta tar 76 kronor för en ”dagens rätt” som utgörs av husmanskost.

Rasta har även drabbats av stigande räntekostnader. Rasta har skulder på 110 miljoner kronor efter avdrag för kontanter, och räntekostnaderna har stigit med 0,7 miljoner kronor under perioden.

– Stigande kostnader för råvaror och räntor förklarar resultatnedgången, säger Bengtsson och understryker även att Rasta hade en reavinst på 4,6 miljoner kronor första halvåret i fjol på grund av en fastighetsförsäljning som stör jämförelsen med fjolåret.

Rasta har 20 vägkrogar i Sverige. De ligger i södra och mellersta Sverige.

– Vår nordligaste restaurang ligger i Tunnebro mellan Gävle och Söderhamn.

Rasta köpte den restaurangen 1 april, och Bengtsson är mäkta stolt.

– Det är den vägkrog som har störst omsättning av alla vägkrogar i Sverige, säger han.

Omsättningen ligger på över 50 miljoner kronor per år för Tunnebro-restaurangen.

Hela Rasta omsatte nästan 150 miljoner första halvåret, men omsättningen väntas bli större än det dubbla för helåret.

– Vi har gjort köp på vägen, så nu ligger vi snarare kring en årsomsättning på 350 miljoner kronor.

Då inkluderas tre franchisetagare som äger tre av de 20 vägkrogarna.

Utöver själva vägkrogarna har Rasta börjat expandera in på andra restaurangtyper.

Exempelvis har Rasta tagit över alla restauranger, konferensanläggningar och kiosker på fotbolls- och konsertarenan Ullevi i Göteborg.

I juli var det två konserter på Ullevi med Bruce Springsteen och en konsert med Iron Maiden. Det var fullsatt med 50.000-60.000 åskådare.

Rasta tog över Ullevi för drygt ett år sedan. Anläggningens restauranger inbringar en årsomsättning på 30-40 miljoner kronor.

Sedan från i juni har Rasta tagit över alla restauranger och kiosker på Åbys travbana i Mölndal utanför Göteborg. Den verksamheten har en årsomsättning på 20 miljoner.

Blir det någon tillväxt att tala om i befintliga restauranger?

– Under första halvåret hade vi en tillväxt på 23 procent i omsättningen, varav befintliga restauranger stod för 4 procent under första halvåret och 3 procent under andra kvartalet.

Det är väl bara inflation?

– Nja, under 2006 och 2007 hade vi en tillväxt på 10 procent per år i våra befintliga restauranger.

Rasta hade en belgisk ägare i 5-6 år vilket enligt Bengtsson inte fungerade så bra.

– Så vi blev återigen ägare i Rasta för 4 år sedan, säger Bengtsson.

Han har lett en storsatsning på investeringar på 35-40 miljoner kronor i Rastas fastigheter såsom restaurangbyggnader.

– Vi håller fortfarande på att uppgradera våra byggnader.

Rasta har även arbetat med att utveckla produktutbudet så att det blir mer attraktivt.

– Vi erbjuder flera alternativ på våra menyer med exempelvis sallader.

Det är lastbilschaufförerna som är Rastas stora kundgrupp, och Rasta försöker anpassa maten på bästa sätt till dem. Även busslaster med folk är en stor kundgrupp. Privatbilister kommer mest under semestertider och helger, men annars inte.

Rasta jobbar även med personalen i form av personalutvecklingsprogram.

– Det finansieras delvis med EU-pengar, berättar Bengtsson.

Rasta har även börjat hyra ut lokaler till utomstående restaurangkoncept som Burger King på tre ställen, och Frasses som är en norrländsk hamburgerkedja.

– Vi jobbar på många sätt för att hela tiden bli bättre och på så sätt öka omsättningen i jämförbara restauranger. Det är tillväxten från det arbetet vi såg effekten av under 2006 och 2007.

Vad gäller lönsamheten är Rastas mål en vinstmarginal på 7 procent, mätt som resultatet före skatt som procent av omsättningen mätt över helår.

Utfallet blev långt därifrån under första halvåret.

– Men man måste se resultatet på helårsbasis. De stora pengarna tjänar vi säsongsmässigt under tredje kvartalet varje år, tack vare semestertrafiken i juli och augusti. Vintern är förlustmånader för oss. Det är andra halvåret som är våra vinstmånader, säger Bengtsson.

Och resultatet från Ullevi-konserterna i juli visas ju under tredje kvartalet.

– Det är normalt att vår resultatfördelning under ett kalenderår ser ut så, säger Bengtsson.

Så ni kanske når ert mål med en resultatmarginal på 7 procent för helåret?

– Det är inte alls omöjligt. Vi kanske inte når ända upp, men åtminstone 5-7 procent.

Rasta har även skattemässiga förlustavdrag kring 50 miljoner kronor.

– Så vi lär inte behöva betala skatt de närmaste åren, säger Bengtsson.

Med en årsomsättning på 350 miljoner kronor, en vinstmarginal på 6 procent och 524 miljoner aktier i Rasta, blir vinsten per aktie 4 öre per år. Aktiekursen står kring 40 öre, så bolaget värderas alltså till 10 gånger årsvinsten.

Är det på tal att göra en ”omvänd split” så att aktiekursen hamnar på högre, mera trovärdiga nivåer?

– Vi har diskuterat det, men inga beslut har fattats.

Vad gäller skuldsättningen på cirka 110 miljoner kronor efter avdrag för kontanter, så anser inte Bengtsson att den är särskilt hög.

– Man måste jämföra det med vårt bokförda egna kapital på 129 miljoner. Det blir en ganska bra ”soliditet” i relation till våra totala bokförda tillgångar på 319 miljoner.

– Vi känner ingen oro över skuldsättningen, och vi har fastigheter som säkerhet för lånen.

Rasta äger 75-80 procent av de byggnader där bolaget har restauranger.

Kan man anta att fastighetsvärdet på byggnaderna överstiger det bokförda värdet i er balansräkning?

– Ja, säger Bengtsson men anser inte att man ska värdera Rasta utifrån fastigheterna utan utifrån hur mycket resultat restaurangerna genererar.

– Det är ju lite speciella fastigheter vars värde beror på lönsamheten för restaurangerna. Det är rörelsen som är det viktiga – att vi tjänar pengar.

Bengtsson understryker dock att det är en fördel för Rasta att äga restaurangbyggnaderna självt.

– Det är intressant för då kontrollerar vi fastigheternas hyresutveckling.

Och utöver själva vägkrogarna, finns det möjlighet att ni kan ta över restaurangdriften i flera stora anläggningar som Ullevi?

– Vi bevakar sådana möjligheter hela tiden.

Det är inte aktuellt att öppna nya, nybyggda vägkrogar.

– Det är nästan omöjligt att få lönsamhet på det, säger Bengtsson och pekar på att det krävs väldigt stora investeringar i infrastruktur såsom avfarter och parkeringsplatser.

– Enda sättet är om Vägverket och den aktuella kommunen bidrar ekonomiskt, men det gör de nästan aldrig för de har inga pengar till sådant.

En mer lättarbetad tillväxtmöjlighet för Rasta är därför enligt Bengtsson helt andra restaurangrelaterade verksamhetsben än vägkrogar.

– Det är därför vi jobbar med att ta över restaurangdriften på anläggningar som Ullevi och Åby, men ett helt annat alternativ är att ta över personalrestauranger. Det finns andra liknande kategorier som utgör en expansionsmöjlighet för oss, säger Bengtsson.

Sammantaget är det inte helt lätt att förutse vilken total tillväxttakt Rasta kommer att ha i omsättningen.

– Det vi säger är att vi ska försöka växa mer än tillväxten i befintliga restauranger. Vi ser goda möjligheter att nå ett sådant mål, säger Bengtsson.

Kamprad är enligt Forbes världens sjunde rikaste man med en förmögenhet på nästan 200 miljarder kronor.

En del av pengarna har han investerat i Rasta, där Kamprad äger 2,5-3 miljoner aktier, motsvarande en ägarandel kring 0,5 procent.

Rasta är börsnoterat på Stockholmsbörsens småbolagsavdelning First North, där aktien ligger kring 40 öre. Det blir ett värde på drygt 200 miljoner kronor för hela Rasta så Kamprads ägarandel är värt någon miljon.

Kamprad sitter inte i Rastas styrelse. Vd Jan Bengtsson har aldrig träffat Kamprad, och Kamprad har aldrig kontaktat Bengtsson.

– Han har väl köpt aktier i Rasta för att han tycker aktien är intressant, säger Bengtsson.

Kamprad köpte aktierna vid några tillfällen för några år sedan.

Största ägare i Rasta är Dan Tervaniemi och Rolf Lundström, som båda äger ungefär en tredjedel var av Rasta.

Det var Tervaniemi som grundade Rasta år 1973.

Lundström har en bakgrund från hotellbolaget Provobis. Han är utöver Rasta engagerad i gymföretaget Feelgood och investmentbolaget Svolder.

Bengtsson blev vd för Rasta år 2004. Han kom tidigare från banken SEB, där han arbetat i 15 år i Göteborg. Bengtsson är civilekonom i botten. Han äger själv nästan 10 miljoner aktier i Rasta, motsvarande ett värde på knappt 4 miljoner kronor. Det är alltså 3-4 gånger mer än Ingvar Kamprad har i Rasta.

Finns det möjligheter för Rasta att expandera internationellt?

– Vi har även tittat på utlandet, men inte nått ända fram med en internationell expansion ännu.

– Man måste ha en ganska stor respekt för att expandera utomlands, säger Bengtsson och pekar på att det är olika kulturer jämfört med Sverige.

– Se på norrmännen till exempel. De äter inte lunch som vi gör här i Sverige.

– Det fungerar annorlunda med folks matvanor och vägkrogar utanför Sverige. Därför måste man vara påläst om man ska etablera sig utanför Sverige.

– Vi ser inte att det finns så stora samordningsfördelar som man kan tro med om Rasta skulle starta verksamhet utomlands. Våra expansionsplaner handlar därför inte främst om utlandet.

Hur är Rasta positionerat som vägkrog? I strategiböcker varnas det ju för en ”middle of the road”-strategi där man varken har låga priser eller en lyxinriktning?

– Vår strategi är att tillfredsställa människor som är ”på väg”. Yrkestrafikanterna är ständigt på väg, och sedan finns det sådana som du och jag som inte vill sitta i två timmar vid ett bord med vit duk.

– Man vill kunna gå på toa och äta, och det ska gå fort!

– Och vi har ingen dyr lyxmat. Det är husmanskost till bra pris, kaffe och kaka, räckmackor och andra mackor.

Bland konkurrenterna finns vägkrogkedjan Dinners som har 6-7 restauranger i Sverige, sedan finns det många enskilda vägkrogar som inte ingår i någon kedja. De enskilda vägkrogarna ägs av någon privatperson som kanske äger en eller två vägkrogar max.

Sedan finns det McDonald’s och Burger King utmed de stora vägarna.

Hur är Rasta jämfört med Dinners?

– Vi har fler lastbilschaufförer som kunder. Det är oftast fler lastbilar utanför våra restauranger än vid Dinners. Vi har den mat som lastbilschaufförerna vill ha, säger Bengtsson.

Det innebär exempelvis stora portioner med varmrätterna.

– Lastbilschaufförerna gillar stora portioner, säger Bengtsson.

Dinners är familjeägt.

Finns det möjligheter med att slå ihop Rasta och Dinners?

– Vi har funderat på möjligheten men båda ägarna måste vara intresserade för att det skall bli någon affär, säger Bengtsson och indikerar att Dinners ägare inte är intresserade av att sälja.

Har Rasta tagit initiativ till diskussioner om samgående med Dinners?

– Inga kommentarer.