Anders Wijkman

– EU-systemet är uppbyggt så att enskilda ledamöter kan ha stor möjlighet att påverka.

Handel med utsläppsrätter är en central fråga i klimatdiskussionerna. Hur ska världen hantera den?

– Jag diskuterar bland annat möjligheten att dela ut utsläppsrätter till alla människor på jorden. Så kan de som konsumerar lite koldioxid sälja rättigheter, och de som konsumerar mycket tvingas betala för detta. Å andra sidan kan man även tänka sig att individer ska tvingas köpa utsläppsrätter.

Det låter helt orealistiskt.

– Det diskuteras faktiskt i korridorerna. Det är ingenting som skulle gå att genomföra 2012, men på lite längre sikt. Till att börja med skulle det inte funka att dela ut lika mycket utsläppsrätter till varje individ, eftersom I-länderna släpper ut så mycket mer jämfört med U-länderna. Men det skulle vara målet.

Hur mycket skulle var och en få att spela med?

– Utsläppsrätter motsvarande 1,5 ton koldioxid per capita. Det här förslaget skulle också uppfattas som rättvist från ett U-landsperspektiv. Och det är jätteviktigt att vi får med till exempel Kina och Indien i den här handeln. I dag tillhör långt över 100 miljoner människor medelklassen i dessa länder. Och precis som vi, reser de och köper bilar och elektroniska apparater.

Vad diskuteras på lite kortare sikt?

– Till exempel huruvida transportverksamhet, flyget, byggande och byggnader ska ingå i systemet. Den stora byggnadsstocken i EU står faktiskt för 40 procent av alla utsläpp. Anläggningar för luftkonditionering har till exempel ökat dramatiskt i både EU och USA.

I dag deltar bara de mest högenergiförbrukande företagen i EU i handelssystemet. Vad händer om inte länder som USA, Japan och Kina går med?

– Det snedvrider konkurrensen och är naturligtvis helt ohållbart i längden. I dag kostar utsläppsrätter motsvarande 1 ton koldioxid mellan 23 och 24 euro. Dessutom har elpriset stigit som en följd av detta. Företag inom exempelvis kraftverks-, cement- och stålverksindustrin riskerar på sikt att drabbas av en kostnadsökning på mellan 10 och 20 procent. Vissa företag kommer att tvingas lägga ned sin verksamhet, andra flyttar till länder som inte skrivit på Kyotoprotokollot.