Åklagarens kronvittne i Carnegie-härvan

Realtid.se har skrivit i flera omgångar på sistone om den pågående rättegången där de tidigare Carnegie-handlarna Aleksandar Adamovic, Ehsan Ashrafi och Jean-Noël Lacoste åtalas för påstådda kursmanipulationer i olika optioner. Själva anser de sig vara helt oskyldiga.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Åklagaren Yngve Rydberg sa till Realtid.se i förra veckan att han själv särskilt såg fram emot tisdagens vittnesförhör:

– Då får väl Joakim Strid förklara varför börsen ansåg att Carnegie-handlarnas affärer var en otillbörlig kurspåverkan eller marknadspåverkan, sa Rydberg då .

Han hänvisade där till att börsen tidigare anmält Carnegie till Finansinspektionen för de åtalade handlarnas agerande.

När Realtid.se anlände till Stockholms Tingsrätt strax före klockan 9 på tisdagsmorgonen, stod den åtalade, deras advokater och åklagaren utanför och väntade.

Adamovics föräldrar var även på plats.

Lite vid sidan om satt ett nytt ansikte utsträckt på en bänk med attachéväska på golvet intill. Det skulle senare visa sig vara Joakim Strid.

När rättssalen öppnade satt domaren Ann-Britt Jansson där inne på podiet flankerad av sina tjänstemän på båda sidor.

– Ska vi kalla in Joakim Strid direkt? frågade domaren.

– Ja, det är väl lika bra, sa åklagaren.

Strid hade då ännu inte kommit in i rättssalen, och meddelande gick ut i tingsrättens högtalarsystem om att han nu skulle komma in.

Men ingen kom.

– Är det någon som har sett honom? undrade domaren.

– Han är här. Vi har sett honom, sa Adamovics advokat Per E Samuelson.

Ett par minuter efter nio kom så Strid och tog plats i vittnesbåset.

Han fick då avlägga vittneseden och säga efter domaren om att han lovar på heder och samvete att säga hela sanningen, inte förtiga och inte lägga till eller ändra något.

– Och så hör det till att jag ska informera dig om att du vittnar under straffansvar, la domaren till vilket Strid bejakade.

Rydberg inledde sedan sin utfrågning av Strid.

Till att börja med fick Strid berätta om sin bakgrund.

Han är civilekonom från Stockholms Universitet, och har jobbat på fondkommissionärer och banker.

Under åren 1996-2003 jobbade han på aktiemäklarfirman Aros Fondkommission som sedermera köptes av Nordea.

Strid jobbade där bland annat med compliance-frågor (regelefterlevnad).

Han fick senare jobb på 3:e AP-fonden, men rekryterades år 2005 till Stockholmsbörsen (senare Nasdaq-OMX) och fick där jobbet som chef för handelsövervakningen för hela Norden.

Strids erfarenhet avser inte direkt handel med finansiella instrument, men däremot bevakning av rörelser och kontroll av priser och handel i sådana instrument.

Som chef för Nasdaq-OMX handelsövervakning är Strid högst ansvarig för att kontrollera handeln på samtliga Nasdaq-OMX marknader i Norden, att identifiera misstänkta företeelser där, men även att vid behov hjälpa de banker och aktiemäklarfirmor som handlar via Nasdaq-OMX.

Övervakningen avser både priser och handel i realtid, samtidigt som det ibland även sker uppföljningar i efterhand.

Nasdaq-OMX har särskilda larmsystem som avger varningssignaler vid vissa företeelser på marknaderna.

Det kan vara kursrörelser, transaktionsstorlekar och kedjor av olika händelser.

Totalt jobbar drygt tio personer på Nasdaq-OMX övervakningsavdelning.

Övervakningen avser där alltså alla typer av instrument (primärt aktier och aktierelaterade instrument, räntebärande samt derivat såsom optioner) och i hela Norden.

Rydberg frågade sedan om varför övervakningen uppmärksammat Carnegie-handlarnas transaktioner som rättegången avser .

Strid berättade då att Carnegie-handlarnas transaktioner gett upphov till att ett antal larm utlöstes i larmsystemet i slutskedet av handeln under den sista handelsdagen av 2006 (den 29 december det året).

– Det var ett antal instrument som då plötsligt hade hastiga prisrörelser i handelns slutskede den dagen, vilket gav oss skäl att titta närmare på det, sa Strid.

Mer specifikt var det kursrörelser för olika optioner som inträffat i slutet av handelsdagen, med anledning av ett antal ordrar som Carnegie-handlarna lagt in och delvis lett till olika affärer på marknaden.

– Det som inträffade hände under handelsdagens sista få sekunder eller minuter, och ledde till förändrade betalkurser eller köp- och säljkurser för de olika optionerna, sa Strid.

Företeelserna fick börsen att inleda en analys under nästa arbetsdag, vilket blev den första handelsdagen i januari 2007.

– Då började vi gå igenom transaktionerna som samtliga inträffat inom de två, tre sista minutrarna under handelsdagen .

– Vi ville förstå orsaken till transaktionerna.

Övervakningsavdelningen inledde sin analys innan Carnegie kontaktats.

Analysen utmynnade i slutsatsen att Carnegie svarat för merparten av den handel som skett i slutskedet av handeln den 29 december 2006.

En annan slutsats var att de affärer Carnegie-handlarna gjort hade en riktning (köp eller försäljning), beroende på om Carnegies totala position i en viss position var netto positiv eller negativ.

– I ett ganska tidigt skede misstänkte vi att Carnegie-handlarnas transaktioner var ägnade att påverka värderingen av handlarnas tradingpositioner, sa Strid.

Ett skäl till det var att när tradingpositionen i en viss option hade ett positivt netto, så hade Carnegie intresse av att höja värdet på den optionen.

Och när tradingpositionen hade negativt netto, hade Carnegie intresse av att sänka värdet på optionen.

Det verkade enligt Strid alltså vara så att Carnegie handlade i linje med det enligt ett visst mönster.

Utifrån det som framkommit av börsens utredning, skickades sedan ett brev från börsen till Carnegies compliance officer (chef för regelefterlevnad).

Det brevet skickades iväg under den första handelsdagen av 2007 (alltså i januari 2007).

I brevet skrev börsen att det verkar föreligga ett samband mellan värdeförändringar på Carnegies tradingpositioner och de transaktioner som Carnegie gjort, men att börsen själv inte kunde göra en komplett analys om inte Carnegie lägger alla kort på bordet.

Därför bad börsen om att Carnegie skulle utreda saken vidare på sin kant och återkomma om de samband som indikerats.

I sitt svar till börsen skrev Carnegie att tradingportföljen värderas utifrån teoretiska priser (matematiskt beräknade optionspriser), och att förändrade betalkurser på marknaden därför inte hade någon inverkan på Carnegies värdering av tradingportföljen.

Om marknadspriser hade någon inverkan, så var det enligt Carnegie i så fall ”mittpriserna” (snittet av köp- och säljkurser) och inte betalkursen.

Carnegie konkluderade därför att transaktionerna som genomförts i slutet av handelsdagen inte i sig hade någon inverkan på värderingen av tradingportföljen.

– Vi tyckte inte att Carnegies förklaringar höll, sa Strid under tisdagens förhör i tingsrätten.

Carnegie återkom även till börsen och förtydligade att i och med att mittkursen ibland användes för värderingen av tradingportföljen, så kunde även köp- och säljkurserna ha inverkan.

Börsen ville då veta hur Carnegie kunde komma fram till slutsatsen att transaktionerna inte hade någon inverkan på tradingportföljens värdering.

Det ledde till ett möte mellan börsen och Carnegie där de aktuella transaktionerna gicks igenom och effekterna av dem.

Carnegies teoretiska priser gicks även igenom och i vilken mån de kunde ha någon koppling till transaktionerna.

– Transaktionerna kunde göra att de teoretiska priserna framstod som mer rimliga, sa Strid.

Förloppet fortsatte sedan med att Carnegie skickade ett brev till börsen, och uppgav där att Carnegie självt ändrat sin syn på de förklaringar till transaktionerna som Carnegie fått från sina handlare.

– Vi fick intrycket av att Carnegie nu höll med om att handlarnas transaktioner haft till syfte att påverka värderingen av tradingportföljen, sa Strid.

– Och det var då som börsen anmälde Carnegie till Finansinspektionen? frågade åklagaren Yngve Rydberg under tisdagens förhör.

– Ja, det är riktigt, sa Strid.

Under vittnesförhöret bekräftade även Strid att börsen tidigare haft en diskussion med Carnegie om Carnegies-agerande.

Det var 2005.

– Det var liknande frågeställningar om kursförändringar, men då hade vi inte ett lika omfattande material.

Carnegies respons den gången liknade det första skriftliga svar som börsen fick från Carnegie 2007.

Under förhöret tog åklagaren upp en rad exempel på Carnegies transaktioner, vilket Strid fick kommentera.

Här är några av de exemplena:

1) En ABB-option: Där låg spreaden (köp- och säljkurserna) först i 1-1,35 kronor. Sedan gick Carnegie in och köpte sådana optioner, vilket gjorde att spreaden slutade dagen i 1-1,85 kronor. Som jämförelse hade Carnegie i sin tradingportfölj ett teroretiskt pris av den optionen på 3,75 kronor.

– Här kan Carnegie ha gjort de optionsköpen för att det teoretiska priset skulle framstå som mindre orimligt, sa Strid under tisagen.

2) En Ericsson-option: Där låg spreaden från början i 0,85-0,95 kronor. Sedan gick Carnegie in med köpordrar, och spreaden slutade därmed i 0,90-0,95 kronor medan Carnegie värderat sin position i optionen till ett pris på 1,03 kronor.

3) En Boliden-option: Spread från början i 9,75-12,50 kronor. Carnegie gick in och köpte sådana optioner och därefter blev det en köpkurs på 13 kronor och ingen säljkurs alls. Carnegies teoretiska värdering av dessa optioner låg samtidigt i 16 kronor.

– Med en köpkurs i optionen på 13 kronor och ingen säljkurs alls, förefaller det i alla fall inte orimligt med en teoretisk värdering av optionen i 16 kronor, kommenterade Strid.

4) En Nordea-option: Spreaden låg från början i 1,60-1,95 kronor. Efter Carnegies köpordrar slutade köpkursen i 2 kronor, och någon säljkurs fanns inte alls. Carnegies teoretiska värdering låg samtidigt på 2,92 kronor.

5) En annan Nordea-option: Spreaden från början i 0,55-0,90 kronor. Efter Carnegies köp bara en köpkurs på 1,10 kronor och ingen säljkurs alls.

6) En annan Boliden-option: Spread på 6,75-9,50 kronor. Efter Carnegies köp bara en köpkurs på 11 kronor.

7) En index-option: Där gick Carnegie in med köporder så att den senaste betalkursen slutade i 8,50 kronor medan Carnegies teoretiska pris av optionen låg på 8,59 kronor.

8) En annan index-option: Carnegie går in och köper så att spreaden hamnar på 90-112 kronor (det vill säga mittkursen blir 101 kronor).

Till tisdagens rättegångsdag hade de tidigare Carnegie-handlarna själva kallat Michael Tiemann som vittne. Realtid.se har talat med honom tidigare .

Realtid.se får i efterhand tag på advokat Leif Gustafson som under rättegången företräder tidigare Carnegie-handlaren Jean-Noël Lacoste.

Vad tyckte ni om morgonens förhör med Joakim Strid?

– Jag tycker väl att han uppriktigt svarade på de frågor som ställdes, men jag tycker inte att han tillförde så mycket för åklagarens del direkt, säger Gustafson.

Du tyckte inte det?

– Nej.

För man kan ju få intrycket att det ser skumt ut utifrån det Strid sa om att priserna har körts åt olika håll?

– Jag tycker inte att Strid genom sitt vittnesmål har bekräftat den teori som åklagarens åtal bygger på. Det är min uppfattning.

Man kan tycka det är märkligt att Carnegie-handlarna satt med en tradingportfölj på 30 miljarder kronor, och vid börsdagens slut handlade småvolymer som ledde till våldsamma rörelser i optionskurserna?

– Jag talar ju för Lacostes räkning, och jag tycker inte att Strids omdöme rimmar med Lacostes handel faktiskt.

Här är en mer utförlig intervju med Gustafson där han målar upp sin syn på åtalet .