I sektoranalysen tar räntenettot en central roll. UBS uppskattar att det finns en nedsida på 15 procent för räntenettot över de kommande två åren i samband med att penningpolitiken normaliseras.

Samtidigt uppger sig UBS vara “bekväma” med sina prognoser kring räntenettot. Banken estimerar 1, 4 och 6 procent lägre räntenetton än analytikerkonsensus för de kommande tre åren, i snitt.

“Vår analys av tidigare räntecykler tyder på en överintjäning på cirka 10 procent under 2023, som gradvis normaliseras fram till 2026. Detta skulle fortfarande innebära att räntenettot ligger cirka 50 procent över nivåerna före räntehöjningarna och att räntemarginalerna är cirka 25 punkter högre”, skriver UBS.

När banken bryter ner räntenettot på de olika bankerna, framstår Nordea som en favorit.

“Vid en titt av fördelningen av räntenettot mellan bankerna kan vi tydligt se den motvind som Nordea har mött från sin räntesäkring, vilket också ger oss ökat förtroende för att de ska kunna leverera mer stabila trender framöver”, skriver UBS.

Enligt UBS väntas pressen på balansräkningarna komma att dominera bilden framöver, och man ser banker med bättre kundspreadutveckling som mer skyddade.

“På den grunden noterar vi Handelsbankens sjunkande kundspreadar under de senaste kvartalen som en en relativ nedåtrisk”, skriver banken.

UBS har köp på Nordea, Swedbank och Danske Bank. Neutral rekommendationer gäller för Jyske Bank och SEB medan Handelsbanken och DNB dras med en säljstämpel.