Inflationstakten enligt KPI var 9,3 procent i juli 2023, vilket den också var i juni. Det rapporterade Realtid i morse. 

– Det är ingen stor dramatik i dagens inflationsbesked. Siffrorna är aningen lägre än vi hade förväntat oss men i stort sett i linje med prognoserna. Vi hade till och med förväntat oss en uppgång med någon tiondel, så att det skulle bli en paus i nedgången var väntat. Nedgången kommer med stor sannolikhet att återupptas i och med augustisiffran, säger Jens Magnusson på SEB till Realtid.

Trots siffror i nivå med förväntningarna är Nordnets sparekonom Frida Bratt bekymrad över dem.

– De här siffrorna visar att inflationen tyvärr klibbar sig fast, och är mer trögrörlig än vad vi alla skulle önska. Visserligen låg förväntningarna ännu lite högre, men en oförändrad inflation på de här nivåerna är bekymmersamt, säger Frida Bratt till Realtid.

Hon menar att de stigande livsmedelspriserna är ytterligare ett bekymmer som läggs på bördan.

– Det är den typ av prisökningar som drabbar de mest utsatta hushållen, och det är den typen av inflation som visar att spridningseffekterna från en gång höga energipriser är svåra att bli av med. Att elpriserna bidrar till lägre inflation är visserligen en tröst för den som minns skräckräkningarna från i vintras, men elpriserna är som vi alla vet högst föränderliga, säger hon.

Hur tror du att Riksbanken kommer att agera framöver?
– Jag tror att Riksbanken väljer att höja räntan med 25 punkter vid nästa räntemöte i september. Jag tror inte att man med en oförändrad inflation på de här nivåerna har tålamod att invänta effekterna av redan gjorda höjningar, säger hon, och fortsätter:

– Riksbanken har sedan tidigare visat att man fäster stor vikt vid inkommande data, och inflationssiffran här och nu, och mindre vikt vid prognoser om att inflationen är på väg att avta längre fram. Om det blir en till höjning i november tror jag därför inkommande data under hösten avgör, säger Frida Bratt.

Likt Frida Bratt tror även Jens Magnusson på en fortsatt räntehöjning nästa månad.

– Totalt sett är dagens siffror knappast ett utfall som påverkar Riksbankens ränteplaner och vi står fast vid vår prognos att det blir en höjning med 25 räntepunkter i september, säger Jens Magnusson.

Bettina Kashefi, kanslichef på Kommissionen för Skattenytta tror inte på någon vändning i närtid.

– Det är överraskande att priserna stiger långsammare än väntat, även om vi sett fallande priser på en del dagligvaror. Jag tror dock att risken är stor att detta inte är botten. På den internationella arenan ser vi höjda dieselpriser som kommer att pressa upp inflationen över hela världen. Därtill har vi ju den svaga kronan som innebär att vi importerar prisökningar, säger Bettina Kashefi.

Ulf Andersson, DNB:s Head of Markets FICC i Sverige, noterar att både KPIF och KPIF-XE kom in i linje med förväntningar.

– KPIF har trendmässigt minskat i år men stannat upp under sommaren. Under hösten förväntas trenden fortsätta nedåt beroende på lägre aktivitetsnivå i ekonomin men också lägre energipriser i år jämfört med förra året.

– Mer oroande är den underliggande inflationen KPIF-XE där just energi inte är medräknat. Här är trenden långt ifrån övertygande. Även om den lägre aktivitetsnivån kommer ha en dämpande effekt är risken att det inte går fort nog och att inflationsförväntningarna gradvis justeras upp framöver.

Hur kommer detta att påverka Riksbankens arbete?
– Problematiken kommer att avspeglas i Riksbankens penningpolitik som förväntas vara fortsatt stram under flera år framöver, säger Ulf Andersson.

Erik Lundkvist.

Erik Lundkvist, kapitalförvaltningschef på Coeli, ser ändå några ljuspunkter i dagens inflationssiffra.

– Inflationen kom ju in marginellt lägre än väntat. Lägre än vad Riksbanken hade i sina egna prognoser, det är positivt.

– Och det som har påverkat inflationen mest i juli är rena semestereffekter med dyrare resor, det är något som är väldigt säsongsbetonat. Även det är positivt.

Hur påverkar detta Riksbankens arbete framöver?
– Det förändrar ingenting för Riksbanken. Sveriges ekonomi behöver inte en räntehöjning till, men det blir minst en höjning till, och det starkaste skälet till det är den svenska kronan som är på väg mot tidigare bottennivåer igen, säger Erik Lundkvist.

Danske Banks chefsekonom Michael Grahn tror inte att juli-utfallet knappast ger någon större komfort åt Riksbanken trots att KPIF var ett par tiondelar under Riksbankens prognos.

–Det beror helt enkelt på att elpriserna föll betydligt mer än beräknat. Underliggande KPIF exklusive energi var som väntat en tiondel högre än Riksbankens prognos. Sammansättningen ger ännu inget hopp om en tydlig avmattning: matpriserna steg kraftigt igen, klädreorna var ovanligt små samtidigt som semesterutgifter steg mer än väntat. Det som höll emot var hyresposten där vi ännu inte ser någon effekt av att bostadsrättsföreningar behövt höja sina avgifter.

– Utfallet stärker bilden av att Riksbanken höjer styrräntan med 25 punkter i september. Om det blir mer än så återstår att se, säger Michael Grahn.