Den senaste tiden har inflationen mätt med KPIF ökat kraftigt. Den årliga inflationstakten i september låg på 2,8 procent. Det är den högsta nivån sedan i oktober 2008. Den underliggande inflationen mätt med KPIF-XE, där volatila energipriser rensats bort, låg dock kvar på en nivå en bit under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Riksbankens bedömning är att den stora inflationsuppgången är tillfällig och att den kommer att gå ner nästa år. Det finns dock faktorer som talar för att inflationsuppgången kan bli mer bestående vilket ökar pressen på Riksbanken att höja reporäntan. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr. 5, 2021 som publiceras i dag.

– De globala faktorer som bidrog till att hålla nere inflationstakten under många år innan pandemin finns nog till viss del kvar men strukturproblem i Kina, flaskhalsproblem, kompetensförsörjningsproblem med stigande lönekrav och problem kopplade till energiförsörjningen samt stora klimatambitioner i många länder de kommande åren talar för att inflationsuppgången kan bli mer varaktig. Någon dramatisk inflationsuppgång ser vi dock inte framför oss, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB i en skriftlig kommentar.

– En väsentlig del av penningpolitikens påverkan på inflationen är att påverka förväntningarna, men en sak står klar. Riksbanken och marknaden dansar allt annat än i takt med varandra för tillfället. Vi har nu en situation där Riksbanken flaggar för en höjning av reporäntan så sent som i slutet av 2024 samtidigt som finansmarknaden prisar in en höjning redan i slutet av 2022. Det är en anmärkningsvärt stor skillnad i tid, konstaterar Robert Boije.