Dagens studenter är sämre rustade att bedriva studier på högre nivå, och AI kan vara en orsak. Det menar lärare i flera olika länder.
Kunskapsluckor bland unga får lärare att slå larm
En växande andel universitetsstudenter i flera utvecklade länder saknar grundläggande färdigheter i matematik och läsförståelse.
Det visar nya internationella data.
Nu varnar lärare för att högskolor sänker kraven och att artificiell intelligens bidrar till ökad betygsinflation.
Har stora kunskapsluckor
Utvecklingen har aktualiserats sedan över 1 800 matematik- och naturvetenskapslärare vid University of California slagit larm om att många nybörjarstudenter inte har de kunskaper som krävs för universitetsstudier.
På vissa utbildningar bedöms mellan 20 och 30 procent av studenterna ha så stora kunskapsluckor att lärare tvingas repetera matematik på grundskolenivå, skriver The Economist.
Liknande signaler kommer från flera universitet i USA.
Vid Harvard uppges studenter ha svårare att läsa längre och mer avancerade texter än tidigare generationer, medan lärare på andra lärosäten rapporterar sjunkande kunskapsnivåer inom både matematik och språk.
Läs mer: Studenter med skulder lockas till fronten i Ukraina. Dagens PS
Stora skillnader mellan länder
Data från OECD undersökning av vuxnas färdigheter visar att problemen inte är begränsade till USA.
I genomsnitt presterar omkring åtta procent av studenterna inom högre utbildning i läs- eller räknefärdigheter på en nivå som motsvarar slutet av grundskolans första år.
Andelen har ökat sedan den föregående mätningen drygt tio år tidigare.
Skillnaderna mellan länder är samtidigt stora. Estland hör till de bäst presterande, medan resultaten är betydligt svagare i bland annat Polen, Chile och USA.
Storbritannien ligger över genomsnittet och har förbättrat sina resultat.
Läs mer: Kinas universitet rusar i rankingar – pumpar ut forskning. Realtid
Flera orsaker lyfts fram
Forskare pekar på flera orsaker till utvecklingen. Pandemin och de omfattande skolstängningarna bedöms ha förvärrat redan existerande problem.
Samtidigt lyfts ökad skärmtid, minskat bokläsande och förändrade undervisningsmetoder fram som möjliga förklaringar.
Universiteten får också kritik för att ha sänkt antagningskraven och blivit mer beroende av gymnasiebetyg, samtidigt som standardiserade antagningsprov fått mindre betydelse.
Betygsinflation i både gymnasiet och högre utbildning uppges göra det svårare att bedöma studenternas faktiska kunskaper.
Flera universitet återinför nu övervakade salstentor, medan andra försöker anpassa examinationerna till en utbildningsmiljö där AI blivit ett allt vanligare hjälpmedel.
Läs mer: Europas gaslager fylls inte på – priserna kan rusa i vinter. Dagens PS
