Allt fler brittiska politiker öppnar för att återvända till EU. Men är unionen redo för en comeback?
Efter år av Brexitkaos – nu växer stödet för EU i Storbritannien
Tanken på att Storbritannien skulle ansöka om att återvända till unionen har länge betraktats som en dagdröm för de mest envisa anhängarna till att stanna i EU.
Men för första gången sedan folkomröstningen 2016 börjar frågan dyka upp i seriösa politiska sammanhang.
Flera Labourprofiler testar nu idén internt, samtidigt som opinionsmätningar visar att en majoritet av britterna anser att Brexit var ett misstag.
Även om Reform UK och Nigel Farage dominerar i mätningarna inför det kommande valet, har diskussionen om en möjlig återansökan fått fäste. Frågan börjar nu ta sig in i den europeiska debatten.
Ekonomin bakom omsvängningen
Enligt analyser som TIME hänvisar till har Brexit kostat Storbritannien 6–8 procentenheter i BNP‑tillväxt, och handeln ligger omkring 15 procent lägre än om landet hade stannat i EU.
De ekonomiska effekterna är en av orsakerna till att frågan nu återkommer i politiken.
Läs också: Europeiska AI-aktier rusar – investerarna söker nästa vinnare – Realtid
Både fördelar och nackdelar med ett återinträde
Relationen mellan EU och Storbritannien har sedan utträdet 2020 mest handlat om tekniska frågor: livsmedelsregler, tullprocedurer och andra detaljer som hanteras av tjänstemän.
En ansökan om återinträde skulle däremot lyftas direkt till stats- och regeringscheferna. En brittisk återkomst skulle innebära att unionen skulle återfå en G7-ekonomi, en kärnvapenmakt och ett av Europas viktigaste finanscentrum. Det skulle stärka Europa i en värld där USA och Kina dominerar.
Samtidigt är det väl känt att Storbritannien var en motvillig medlem som ofta motsatte sig initiativ för djupare europeisk integration, skriver The Economist.
Läs också: Brexit bromsar Storbritanniens ekonomi – Realtid
Vad skulle krävas för ett återinträde?
Formellt skulle Storbritannien behandlas som alla andra kandidatländer. I praktiken skulle processen bli både enklare och svårare.
Reglerna har inte hunnit divergera särskilt mycket, vilket gör att förhandlingarna kan gå snabbt. Men flera medlemsländer kan kräva att britterna denna gång accepterar både euron och Schengen – åtminstone i teorin.
Det största hindret är politiskt. EU skulle vilja se en bred brittisk samsyn innan processen ens inleds. Ingen vill riskera ett nytt utträde inom överblickbar framtid. Först när både Labour och Tories står bakom en återansökan blir frågan realistisk.
En lång väg tillbaka
Storbritanniens första ansökan om medlemskap 1961 tog tolv år att förverkliga och stoppades två gånger av Frankrike.
En liknande tidslinje nu skulle innebära att en möjlig återkomst ligger långt in på 2030‑talet.
Missa inte: Å boj – ny teknik kan förändra Europas energikarta – Realtid
