Från förkastad till nödvändig. I takt med att energikris, klimatmål och elintensiva datahallar sätter press på elförsörjningen gör kärnkraften comeback i västvärlden.
Kärnkraften på väg tillbaka in i värmen


Mest läst i kategorin
Efter decennier av tveksamhet och stark opinion mot kärnkraft, växer intresset igen – både i USA och Europa. Skiftet drivs av energisäkerhet, klimatmål och tekniska framsteg, men vägen framåt kantas av utmaningar.
I USA är investeringarna i kärnkraft på uppgång, inte minst genom teknikjättarnas engagemang.
Missa inte: Svenskarnas dom: Bolagen ska betala för kärnkraften. Realtid
Amazon satsade nyligen 500 miljoner dollar i X-Energy, ett företag som utvecklar små modulära reaktorer (SMR) och Google har ingått avtal om att köpa kärnkraftsel från Kairos Power.
Microsoft har i sin tur tecknat ett långtidsavtal om el från den återstartade anläggningen vid Three Mile Island.

EU-länder kräver ökad kärnkraft
Länderna vill se ett ökat samarbete över gränserna.
Långt ifrån säkrad
Samtidigt är USA:s kärnkraftsutbyggnad fortfarande långsammare än i Kina, enligt Boston Consulting Group (BCG), rapporterar Business insider.
Företaget pekar på behovet av standardisering, modulär design och bättre kostnadskontroll som nycklar till att snabba på byggprocesser. ”Ju enklare design, desto bättre”, skriver BCG i sin analys.
Trots tekniska framsteg är kärnkraftens framtid långt ifrån säkrad.

Regulatoriska hinder, negativa opinioner, höga kostnader och frågan om slutförvaring av avfall är kvarstående problem.
Enligt konsultföretaget McKinsey väntas tillväxten vara nästan oförändrad till 2050. Samtidigt visar en undersökning från 2024 att tre fjärdedelar av amerikanerna i dag stödjer kärnkraft, en markant ökning från 1980- och 90-talen.
Senaste nytt
”Måste seriöst utreda”
I Europa sker en liknande omvärdering.
Danmark analyserar möjligheten att häva sitt 40-åriga kärnkraftsförbud och Spanien har signalerat öppenhet inför att skjuta upp planerade nedläggningar.

Vad kostar egentligen ny kärnkraft Sverige?
Kärnkraft är på agendan för regeringen.
”Vi har ingen färsk erfarenhet av kärnkraft, men vi måste seriöst utreda om ny kärnteknik kan komplettera vårt energisystem”, säger Danmarks klimat- och energiminister Lars Aagaard till CNBC.
Även Tyskland, som stängde sina sista kärnkraftverk 2023, har nu slopat sitt motstånd mot att inkludera kärnkraft i EU:s gröna regelverk, enligt Financial Times.
Förnybart väcker oro
Debatten är dock fortsatt polariserad. Kritiker pekar på kärnkraftens höga kostnader, långa byggtider och potentiella miljörisker.
Samtidigt växer oron för att beroendet av förnybart, utan tillräcklig baskraft, kan leda till instabilitet – något som aktualiserades av det stora elavbrottet i Spanien och Portugal för en månad sedan.
Konsultbolaget Bruegel varnar för att oenighet i energifrågan kan gynna fossila bränslen.
”Så länge investeringar i ren el inte sker i tillräcklig skala, fortsätter naturgasen att brännas”, säger forskaren Georg Zachmann, till CNBC.
Läs även: Kärnkraften får grönt ljus – men kostnaderna kan dubblas. Realtid

Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.

Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.