Sverige står inför en av sina största industrisatsningar i modern tid – men till vilket pris? Regeringen vill pressa igenom ett stödpaket för ny kärnkraft som kan kosta skattebetalarna hundratals miljarder extra, varnar forskare.
Kärnkraften får grönt ljus – men kostnaderna kan dubblas


Mest läst i kategorin
”Enligt våra beräkningar blir den årliga kostnaden för samhället 8–17 miljarder kronor högre i ett elsystem med 6 gigawatt ny kärnkraft än i ett system utan ny kärnkraft”, skriver sju energiexperter och forskare på Dagens Nyheters debattsida.
Deras rapport pekar på att kärnkraften är onödigt dyr jämfört med alternativa lösningar som också möter framtidens elbehov.
Missa inte: Svenskarna vill ha kärnkraft – vägrar betala för den. Realtid
Finansieringsmodellen som riksdagen på onsdagen ska besluta om bygger på tre ben: statliga lån om 300-600 miljarder kronor, ett garanterat minimipris för kärnkraftselen under 40 år samt en modell för riskdelning mellan staten och investerare
Förslaget duckar centrala frågorna
Tidöpartierna ser paketet som avgörande för att investerare ska våga satsa på reaktorbyggen.
”Då kommer inte bolagen att investera i kärnkraft, för då är det inte lönsamt”, säger Thomas Tangerås, professor i nationalekonomi vid Mälardalens universitet och expert på elmarknader, till TT om behovet av statligt stöd.

Trots att både experter och myndigheter kritiserat förslaget för bristande konsekvensanalys har regeringen drivit det framåt i högt tempo.
Oppositionen reagerar starkt.
”Lagförslaget svarar inte på två av de absolut viktigaste frågorna, nämligen vad det kostar och vem som ska betala”, säger Fredrik Olovsson (S), näringspolitisk talesperson, till Svenska Dagbladet.
Senaste nytt
Möttes redan i höstas
Bakom kulisserna pågår dock politiska rörelser som kan få betydelse för framtiden.
Representanter för Moderaterna och Socialdemokraterna möttes redan i november på Tändstickspalatset i Stockholm för diskussioner om kärnkraftens framtid.
”Det var viktigt att vi kunde samlas i ett rum för att försöka få en samsyn kring var vi står och vart vi vill”, säger Lucas Lodge, en av moderaterna som deltog, till Dagens Nyheter.

Nordamerikas första SMR-kraftverk klart inom 5 år
Bygget av ny kärnkraft är traditionellt sett dyrt och tar lång tid.
Tidsplanen kräver flera mandatperioder
Behovet av politisk långsiktighet är reellt. Kärnkraftsbyggen sträcker sig nämligen över flera mandatperioder.
Internationella erfarenheter från Finland, Frankrike och Storbritannien visar att kostnader kan tredubblas och byggtiden förlängas avsevärt.
Olkiluoto 3 i Finland tog 18 år att färdigställa och kostade 120 miljarder kronor.
Läs även: Vad kostar egentligen ny kärnkraft Sverige? News55
Hälften av svenskarna säger ja
Stödet för kärnkraft har samtidigt stärkts i opinionen.
”Sedan 2022 stödjer hälften av den svenska befolkningen att använda kärnkraften”, säger statsvetaren Björn Rönnerstrand till Sveriges Radio.

Nya reaktorer till 2035? Glöm det, säger svenskarna
Tidöpartiernas löfte om ny kärnkraft till 2035 möts av stark skepsis från svenska folket.
För näringslivet handlar det i slutändan om långsiktighet.
Vattenfall, som kommit längst i planeringen, väntas fatta investeringsbeslut först 2029 – vilket gör regeringens mål om nya reaktorer till 2035 utmanande.
”Betyder ingenting”
Samtidigt hotar oppositionen att riva upp lagen vid ett regeringsskifte efter valet 2026.
Missa inte: Synen på kärnkraften splittrar svenskarna. E55 TV
”Den här lagen betyder ingenting om det inte finns budgetbeslut och avtal som är påskrivna. Det är inte något som kommer finnas på plats före valet”, säger Olovsson till SvD.
När riksdagen nu fattar beslut bereds därmed vägen för en satsning som kan kosta skattebetalarna över hundra miljarder kronor mer än alternativa lösningar, enligt forskarna – och vars framtid fortfarande omgärdas av politisk osäkerhet.

Tyskland säger ja till kärnkraft – bryter med decennier av motstånd
”Avgörande politiskt skifte.”

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.