Coronapandemin har varit det största som hänt under 2020 och pandemin har påverkat i stort sett allt. Lite mer konkret, vilka händelser påverkade finansmarknaden mest och på vilket sätt under 2020. Och vad kan vi vänta oss med under kommande året? SBAB:s chefsekonom Robert Boije tittar här tilllbaka på 2020 och spanar in de viktigaste trenderna att ha koll på under 2021.

Vilken var den mest positiva och mest negativa utvecklingen på finansmarknaden 2020?

– Trots en dramatisk nedgång i svensk ekonomi till följd av corona har finansmarknaden stått pall. Det har varit helt centralt för att inte krisen skulle förvärras ytterligare. Det kan förklaras dels av att krisen denna gång hade ett annat ursprung än vid flera tidiga kriser, dels av de åtgärder som vidtagits för att stötta marknaden. Har svårt att se något riktigt negativt. Det ska möjligen vara att de ultralåga räntorna och jakten på avkastning troligen har lett till en övervärderad börs med de högre risker det medför på sikt. På samma sätt som börsen överreagerade negativt i början av krisen finns också risk för att den gör detsamma åt andra hållet när ekonomin vänder uppåt igen.

”Trots en dramatisk nedgång i svensk ekonomi till följd av corona har finansmarknaden stått pall. Det har varit helt centralt för att inte krisen skulle förvärras ytterligare.” 

Vilken var den största besvikelsen och den bästa överraskningen 2020?

– Det är svårt att inte lyfta fram corona som den största besvikelsen med alla förlorade liv, sjuka och ekonomiska tragedier för många enskilda. Utvecklingen på bostadsmarknaden är väl kanske den största överraskningen. Vi på SBAB förutspådde redan i början av mars att det inte skulle bli något prisfall på bostäder trots corona, men vi har istället blivit överraskade av den stora uppgången i bostadspriserna som nog berott på att hushållen värderat upp boende framför annan konsumtion – och också haft möjlighet till det då annan konsumtion inte varit möjlig, som utlandsresor. 

Vilka var de viktiga händelser som påverkat marknaden?

– Jag förespråkade ju själv här på Realtid att amorteringskravet skulle tas bort i inledningen av krisen vilket Finansinspektionen sedan strax därefter gjorde. Den åtgärden tror jag har bidragit till viss stabilitet på bostadsmarknaden, men också i ett större stabiliseringspolitiskt perspektiv. Valet i USA har passerat utan alltför mycket marknadsoro och jag tror att det är positivt för den internationella handeln och även för Sverige som litet exportberoende land att Biden vann. Den tidigare marknadsoro som funnits kring brexit verkar vara som bortblåst. Kanske kan det bero på något slags förhoppning från marknaden om att det ändå till sist kommer att bli en förlängning av förhandlingarna. Om det är ett bedrägligt lugn återstår att se – det lär vi bli varse om det nu snart blir en hård brexit. 

Vilka farhågor och förhoppningar har du inför 2021?

– Förhoppning: att de vacciner som nu är på ingång verkligen visar sig vara effektiva och att det går snabbt att vaccinera så många att vi kan se ett slut på detta elände till sommaren. Farhågor: att vaccinationerna inte visar sig bli så lyckosamma som vi nu hoppas och att det blir svårt att fasa ut alla de stödåtgärder som vidtagits på ett balanserat och friktionsfritt sätt.

Vilka är de viktigaste trenderna att ha koll på inom finans under 2021?

– På hemmaplan konsekvenserna av Finansinspektionens införande av högre kapitalkrav på bankernas utlåning till kommersiella bostadsfastigheter och hur det går med regeringens förslag till bankskatt. De åtgärderna tillsammans med ytterligare tillkommande åtgärder från Baselkommittén 2023 kan leda till markant höjda räntor och hyror i nyproduktionen. Det som blir lite intressant att följa framöver och inte bara under 2021 är också om de ändrade arbetssätt och vissa teknologiska nya steg som tagit under coronakrisen till stor del kommer att vara ett mer permanent inslag i strukturomvandlingen även efter att pandemin har ebbat ut. Sen finns det förstås risker kopplade till de massiva offentliga stödåtgärder som vidtagits i alla länder under krisen – i synnerhet i de länder som redan före pandemin hade ansträngda offentliga finanser. De kan få negativa återverkningar på finansmarknaderna. 

”Det som blir lite intressant att följa framöver och inte bara under 2021 är också om de ändrade arbetssätt och vissa teknologiska nya steg som tagit under coronakrisen till stor del kommer att vara ett mer permanent inslag i strukturomvandlingen även efter att pandemin har ebbat ut.”