I Sverige, liksom i omvärlden, är inflationen fortfarande alldeles för hög och långt från inflationsmålet. KPIF-inflationen har sjunkit något de senaste månaderna, ungefär i linje med Riksbankens senaste prognos, men det beror på att energipriserna fallit. Bortsett från energipriserna har inflationen under årets första månader blivit påtagligt högre än väntat. Kronan har inte varit en avgörande faktor bakom den kraftiga inflationsuppgången, men den har bidragit till en något högre inflation. En starkare krona vore i det här läget önskvärd, skriver Riksbanken i ett pressmeddelande.

De tvååriga avtalen som slutits på arbetsmarknaden skapar större förutsägbarhet kring företagens kostnadsutveckling och bidrar till att minska risken för en pris- lönespiral. Men i uppgörelsen ligger en tydlig förväntan på att Riksbanken ska fortsätta att anpassa penningpolitiken för att få ner inflationen inom en ganska snar framtid, så att reallönerna åter kan börja öka.

Stramare penningpolitik för att nå inflationsmålet inom rimlig tid
Den höga inflationen drabbar särskilt hushåll som redan i utgångsläget har små marginaler, men utvecklingen är negativ för hela ekonomin. Låg och stabil inflation är en förutsättning för en god ekonomisk utveckling. Det är viktigt för förtroendet för inflationsmålet att inflationen faller tydligt i år. För att säkerställa att så blir fallet behöver styrräntan höjas ytterligare.

Direktionen har beslutat att höja styrräntan med 0,5 procentenheter till 3,5 procent. Prognosen visar att styrräntan troligen kommer att höjas med ytterligare 0,25 procentenheter i juni eller september. Med den förda penningpolitiken väntas inflationen sjunka tillbaka i år och nå målet under 2024.

Efter det senaste årets snabba styrräntehöjningar har penningpolitiken en åtstramande effekt på ekonomin och direktionen bedömer att det efter aprilmötet finns utrymme att anpassa styrräntan i mindre steg. Osäkerheten om inflationsutvecklingen är dock fortsatt stor. Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att vara avgörande för hur penningppolitiken utformas.

Förste vice riksbankschef Anna Breman och vice riksbankschef Martin Flodén reserverade sig mot beslutet att höja styrräntan med 0,5 procentenheter och mot prognosen för styrräntan. De förespråkade en räntehöjning med 0,25 procentenheter och en räntebana som indikerar en hög sannolikhet för ytterligare höjningar i juni och/eller september. Mot bakgrund av de stabila inflationsförväntningarna, de måttliga löneökningarna och den svaga och nedreviderade prognosen för den inhemska efterfrågan menade de att den penningpolitiska åtstramningen nu bör gå gradvis fram för att hålla öppet för olika handlingsalternativ senare under året, inklusive en återgång till större höjningar om inflationstrycket inte dämpas tillräckligt snabbt.