Trots att Sverige producerar mer el än vad landet förbrukar, tvingas svenska konsumenter se elpriset stiga i takt med de globala naturgaspriserna.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Trots att Sverige producerar mer el än vad landet förbrukar, tvingas svenska konsumenter se elpriset stiga i takt med de globala naturgaspriserna.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Daniel Jacobs, redaktionschef på Dagens PS, förklarar att paradoxen grundar sig i en komplex och sammanflätad europeisk energimarknad där fossila bränslen i Syd- och Centraleuropa sätter priset för alla.
Den europeiska elmarknaden är i dag öppen, vilket innebär att systemen i de olika medlemsstaterna hänger ihop. Kraftslagen varierar kraftigt mellan länderna: Danmark är beroende av vind, medan Sverige och Norge förlitar sig på vattenkraft och kärnkraft.
”Det är väldigt komplext uppbyggt. Vi har en situation där vi har en öppen marknad på energi i Europa, i EU”, säger Daniel Jacobs.
När väderförhållandena skiftar, exempelvis vid stiltje eller torka, tvingas länder importera kraft från grannar som i sin tur kan vara beroende av dyrare energikällor.
En avgörande faktor för de svenska priserna är kopplingen till Tyskland. Efter att ha avvecklat sin kärnkraft har Tyskland blivit mer beroende av naturgas. När utbudet av rysk gas via pipelines ströps i spåren av kriget i Ukraina, tvingades marknaden ställa om till flytande naturgas via fartyg, vilket är betydligt dyrare.
Eftersom elen handlas på den gemensamma elbörsen spiller de höga produktionskostnaderna för tysk gaskraft direkt över på de svenska spotpriserna. Det uppstår därmed en stor diskrepans mellan de rörliga marknadspriserna och de priser som löper på fasta kontrakt.
Handeln sker inte bara mot kontinenten, utan i ett ständigt flöde mellan de nordiska länderna. Sverige köper vindkraft från Danmark och kärnkraft från Finland, samtidigt som vi exporterar vattenkraft till Norge.
Detta utbyte är en del av den EU-styrda marknadsmodellen som syftar till att balansera tillgång och efterfrågan över gränserna.
Frågan om huruvida Sverige kan frikoppla sig från de europeiska prisstopparna är i grunden politisk och byråkratisk. Jacobs pekar på grannlandet Norge, som står utanför EU, som ett exempel på en alternativ väg.
”De har infört nånting som heter ’Norgepriser’ på el, där konsumenterna får betala ett fast pris. Sådana lösningar presenteras också från politiker i Sverige, men vad som faktiskt går att göra i enlighet med EU-reglerna är en annan fråga”, konstaterar Jacobs.
Huruvida Sverige kan implementera liknande skyddsmekanismer utan att bryta mot unionens regelverk förblir en av de mest brännbara frågorna för både hushåll och beslutsfattare under den kommande vintern.
Läs mer:
Prognosen: Elpriserna fördubblas – så gör du nu
Nytt förslag om kapitalskatt – vinnare och förlorare – E55
ANNONS
Under Almedalsveckan väcks kreativa förslag för att lösa samhällsproblem. Samtidigt som staten skärper straff och investerar miljarder i nya fängelser, satsas det också miljardbelopp på att bygga simbassänger runt om i landet. Genom att slå ihop dessa två infrastruktursatsningar och bygga fängelser med simbassänger kan vi introducera en helt ny värdegrund för den tid de …
Det kollektiva samtalet under ”Almedalen” i Visby bjuder in till eftertanke, men väcker också kritiska frågor kring den politiska modellen. Dagens politiska landskap präglas i hög grad av snabba utspel och kortsiktiga löften som ska tilltala väljarna i stunden. Men frågan är hur dessa löften står sig över tid. Om man leker med tanken att …
Kristdemokraternas partisekreterare Liza-Maria Norlin vill se en förnyelse av den svenska politiken. I en exklusiv videointervju från Almedalen betonar hon behovet av mer medborgardialog, modern teknik och ett gemensamt samhällsbygge för att vända trenden med ett minskande politiskt engagemang. Ett konkret förslag för att öka engagemanget är att förändra traditionella politiska format, som Almedalsveckans paneler …
I Almedalen i Visby samlas varje år landets mest inflytelserika beslutsfattare. Men formatet lider av djupa strukturella problem, där kortsiktiga monologer och ett fragmenterat debattklimat står i vägen för verklig förändring. Det menar innovationsexperten Stefan Engeseth och rådgivaren Jörgen Wahl, som i ett samtal efterlyser en radikal omstöpning av evenemanget till en nationell workshop. Dagens …
Det traditionella finansiella systemet står inför stora strukturella utmaningar när teknik som AI och robotisering pressar kostnaderna mot noll. Det menar Gustav Buder, Nordenchef på kryptobörsen Bybit, som ser bitcoin som en nödvändig hedge mot en inflationsdriven ekonomi. Den digitala utvecklingen ställer nya krav på hur transaktioner valideras. Enligt Gustav Buder har det traditionella banksystemet …