Joel Halldorf: ”Politiker ser religion som ett politiskt kapital”

Alliansen mellan Trump och de högerkristna

Frågan om Donald Trumps personliga tro är underordnad den politiska ”deal” han slutit med de amerikanska evangelikalerna. Trots hans moraliska brister röstade 83 procent av gruppen på honom i det senaste valet. Halldorf menar att stödet bottnar i en djup rädsla för att förlora privilegier i ett alltmer sekulariserat USA.

I denna kontext fungerar Trump inte som en andlig vägledare, utan som en livvakt. ”Du frågar inte så mycket om din livvakts karaktär så länge han kan slå ner dina fiender”, säger Halldorf och varnar för att kyrkorna ibland är för naiva inför den cynism som präglar toppolitiken.

Det religiösa språket når Sverige

Sverige, som ofta beskrivs som världens mest sekulariserade land, är inte isolerat från trenden. Halldorf ser en glidning där svenska politiker börjat använda religiösa referenser för att kritisera motståndare eller visa på inre djup. Han nämner exempel som Nooshi Dadgostar och Alice Bah Kuhnke, som båda använt bibliska motiv i debatten om migrations- och socialpolitik.

Skillnaden mot 1980-talet är markant. Där religiös tro förr kunde ses som en belastning, betraktas det idag snarare som ett tecken på existentiell reflektion. ”Idag betraktas man lite som en person som förstår poesi om man säger att man är religiös”, menar han.

Ideologiskt vakuum banar väg

Den främsta anledningen till religionens återkomst är enligt Halldorf de klassiska ideologiernas kräftgång. När socialismen och liberalismen tappar sin förmåga att inspirera uppstår ett tomrum som religionen – och nationalismen – fyller.

För att vända trenden krävs att politiska ledare återigen lyckas formulera visioner som samlar människor utan att låna makt från det heliga. Halldorf betonar dock att det finns en gräns för inblandningen. Historien visar att när kyrka och makt flätas samman för tätt, blir resultatet nästan alltid korrumperande för båda parter.

_{EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV}