Allt fler svenskar använder AI-tjänster för att effektivisera både arbete och vardag. Men den smidiga tekniken döljer en juridisk och säkerhetsmässig fallgrop.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Allt fler svenskar använder AI-tjänster för att effektivisera både arbete och vardag. Men den smidiga tekniken döljer en juridisk och säkerhetsmässig fallgrop.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, varnar nu för en falsk trygghet bland användare som tror att deras konversationer är helt privata och säkra.
Många användare ser AI-chatten som en form av slutet ekosystem eller en krypterad kanal där informationen stannar mellan människa och maskin. Edvard Lundkvist menar att detta är en farlig missuppfattning. Ingen har lovat att informationen inte kan lämnas ut – eller hamna i framtida rättsfall.
”Det säkraste sättet är att betrakta det du skriver på nätet som att vem som helst kan läsa det”, säger han.
Se även:
Svensk AI-expert: Vi glider in i en farlig bekvämlighetskultur
En specifik konfliktlinje dras vid juridisk rådgivning. I USA har jurister börjat varna för att den sekretess som normalt råder mellan en klient och en advokat, ett förhållande som är hårt skyddat mot exempelvis husrannsakan, helt saknas när en AI används som rådgivare.
Det finns redan exempel på fall där klienter trott att informationen varit konfidentiell, bara för att se den dyka upp som bevis i rättsprocesser.
Problemet är inte bara juridiskt utan även tekniskt. Stora AI-bolag har redan drabbats av säkerhetsbrister där användare har kunnat läsa varandras chattar.
För företag som använder AI för att utveckla unik mjukvara eller affärshemligheter kan ett enkelt ”loophole” i tjänsten innebära att känslig information läcker till obehöriga.
Lundqvist beskriver dagens läge som ett ”pre-panic moment”. AI är inte bara effektiv på att skapa innehåll, den är även exceptionellt skicklig på att hitta buggar och säkerhetsbrister i mjukvara.
”Vi vet inte vilka säkerhetsläckor som finns för att vi människor inte har hunnit tänka på dem än, men de här robotarna har blivit väldigt bra på att hitta dem”, förklarar Lundkvist.
Trots behovet av reglering menar Lundkvist att lagstiftningen ligger långt efter den tekniska utvecklingen. Förslag om striktare regler bromsas ofta av rädslan för att hämma innovation och hamna på efterkälken mot länder som Kina.
Det finns i nuläget inga garantier för en ”digital biktstol” där fullständig sekretess kan utlovas. För både privatpersoner och företag gäller det att ansaka sitt digitala beteende och inse att det som en gång skrivits i en AI-chatt är mycket svårt, om inte omöjligt, att radera i efterhand.
Takbarer har gått från somrig bonus till affärsstrategi. I Stockholm och Göteborg används de nu för att höja värdet på hotell, kontor och hela kvarter. Bakom Aperolglasen finns en rätt krass kalkyl, det säger Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling i en tv-intervju i Realtid TV. Från problem till premium Före pandemin såg många fastighetsägare krogar …
Många av våra viktigaste råvaror kommer ifrån Kina. Det vill EU nu ändra på, men det kan vara en lång väg dit. EU trappar upp arbetet för att minska sitt beroende av kinesiska råvaror som är avgörande för allt från elbilar och batterier till vindkraftverk och avancerad elektronik. Genom ny lagstiftning och nya industrisatsningar vill …
Flera banker förutspår lägre guldpriser i det korta perspektivet, trots en fortsatt ekonomisk osäkerhet. Den enskilt största drivkraften för guldpriset just nu är ränteutvecklingen och förväntningarna kring den. Tidigare drevs guldpriset upp av förväntningar på lägre inflation och efterföljande räntesänkningar i USA. Men när inflationen i stället har stigit har diskussionerna skiftat mot att styrräntan …
Extrema börsras har skakat de globala marknaderna. De kraftiga fallen förklaras bäst av den enorma värdekoncentrationen till ett fåtal gigantiska bolag, framför allt inom techsektorn. Det menar Realtids chefredaktör Edvard Lundkvist. Världens största bolag har vuxit i en extremt snabb takt och värderas i dag till tusentals miljarder dollar. Med snabba värdeökningar följer dock en …
Det digitala informationslandskapet har förändrats i grunden sedan 1900-talets välfungerande infrastruktur med fria, oberoende medier. När internet och sociala medier växte fram fanns en stark förhoppning om att tekniken skulle demokratisera kunskapen. I stället har utvecklingen banat väg för desinformation, propaganda och djup polarisering. Det menar Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och ledamot i …