Wikforss: ”Det som får oss att hänga kvar är det som skrämmer"

Kunskapsmotstånd drabbar även bildade

Wikforss vänder sig emot idén om att människor som faller för desinformation eller konspirationsteorier skulle vara mindre intelligenta. Psykologisk och filosofisk forskning visar att irrationalitet är en inbyggd mänsklig egenskap som präglar oss alla genom så kallat motiverat tänkande.

När en djupt rotad eller känslomässigt viktig övertygelse hotas av fakta, reagerar vi med att försöka bortförklara bevisen. Detta kunskapsmotstånd kan drabba den allra mest bildade personen. Historiskt har strategiskt kunskapsmotstånd utnyttjats cyniskt av starka ekonomiska intressen, såsom tobaksindustrin på 1950-talet eller fossilindustrin i modern tid, för att medvetet stoppa obekväm forskning från att spridas.

Risken med kognitiv lathet och AI

När samtalet rör sig mot artificiell intelligens ser Wikforss betydande risker för den mänskliga kognitionen. I en ny bok, skriven tillsammans med en kognitionsforskare, undersöker hon effekterna av att lägga ut för mycket av vårt tänkande på digitala verktyg – ett fenomen som kallas cognitive offloading.

Människan är av naturen kognitivt lat, och om vi slutar att analysera, skriva och läsa komplexa texter själva riskerar vi att försvaga våra intellektuella muskler. Forskning visar att IQ-nivåer, som steg under 1900-talet i takt med längre skolgång, nu uppvisar tecken på att plana ut eller sjunka. Att använda AI som en räknedosa är okej, men att helt undvika intellektuell ansträngning är farligt.

En medborgerlig skyldighet att söka sanningen

För att en demokrati ska fungera krävs att medborgarna är informerade och insatta. Redan Platon varnade för demokratin eftersom han ansåg att folket var för okunnigt och därmed sårbart för demagoger som banar väg för tyranner – ett argument som återigen blivit högaktuellt i ljuset av Donald Trumps politiska inflytande.

Lösningen är dock inte att överlämna makten till filosofer, utan att hålla fast vid upplysningstidens idéer om folkbildning, skola och oberoende medier. Att informera sig är i grunden en medborgerlig skyldighet. Motståndet mot populism och urholkade demokratier måste ske genom att envist fortsätta sprida kunskap om demokratins sårbarhet och värde.

Det fysiska livet som motvikt till isolering

Den digitala isoleringen slår i dag hårt mot unga människors psykiska hälsa. När interaktioner flyttar från den fysiska världen till sociala medier och individanpassade AI-chatbottar ökar risken för depression och ensamhet.

Wikforss betonar vikten av att vuxenvärlden och skolan kliver in och hjälper unga att hitta tillbaka till fysiska sammanhang, exempelvis genom idrotts- eller föreningslivet. Människan har ett grundläggande behov av att ingå i sociala kontexter och att känna sig behövd; ensamhet är ett av de mest plågsamma gisslen.

Ingen objektiv mening med livet

På frågan om existentiell ångest och sökandet efter en djupare innebörd konstaterar Wikforss att det knappast finns någon yttre, objektiv avsikt med människans existens.

”Det finns ingen objektiv mening med livet. Det får man skapa själv. Däremot finns det mycket meningsfulla saker att göra i livet, till exempel att hjälpa andra människor”, avslutar Åsa Wikforss.

_{EKDALS PERSPEKTIV SPONSRAS AV}