David Ingnäs och Edvard Lundkvist diskuterar läget på marknaderna. I det senaste avsnittet: Googles AI-satsning, ETF-boomen i Sverige – och varför små företag får allt svårare att få banklån.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Börsbarometern: ETF-boom, bankkontorens död och gasberoende
Senaste avsnittet av Börsbarometern börjar i Silicon Valley. Google har lyckats med något som få andra techjättar kan matcha, menar Dagens PS redaktionschef Edvard Lundkvist.
Techjätten har positionerat sig som en ”one-stop-shop” för tech – från AI till egna chip som kan utmana Nvidia.
”Om du köper Investor (börskurs Investor) får du en fin split på den svenska marknaden. Om du köper Google känns det som att du får en fin split på alla hypertrender inom tech”, säger Lundkvist.
Lannebos förvaltare Johan Nilke lyfter samma observation enligt Dagens PS börsreporter David Ingnäs. Google tickar alla boxarna – och investerare slipper välja vilken trend de tror mest på.
ETF-boomen rullar vidare
På andra sidan Atlanten pågår något av en tyst revolution på sparmarknaden. Nya siffror från Nasdaq visar att volymerna för ETF:er ökar enormt i Sverige – om än från låga nivåer.
28 procent av svenska sparare har i dag ETF:er, enligt en färsk rapport från Blackrock. Runt 200 000 personer planerar att köpa ETF:er för första gången nästa år.
I Tyskland har utvecklingen gått ännu längre – 55 procent av alla sparare har ETF:er.
Mycket tillskrivs att digitala plattformar har börjat växa där på ett sätt som de redan gjort i Sverige med Avanza (börskurs Avanza Bank) och Nordnet (börskurs Nordnet) sedan många år tillbaka.
ETF-boomens baksida
Men trenden väcker också frågor.
Lundkvist påpekar att ETF:er uppmuntrar till att köpa, sälja och handla snabbt på börsen, medan fonder med sina eftersläp i handeln uppmanar till att inte agera snabbt på stora nyheter.
”Fonder uppmanar dig att göra det som är klokt, medan ETF:er uppmuntrar det spontana och att leka med sina pengar på ett sätt som jag tycker att man ska vara väldigt försiktig med”, säger han.
Bankernas blinda fläck
Samtalet svänger sedan till ett mer bekymmersamt område – små och medelstora företags möjligheter att få lån.
Ingnäs har pratat med Företagarna, som med hjälp av siffror från Riksbanken tagit fram hur stor del av den nya lånestocken som tillfaller småföretag.
Drygt var tionde ny krona går till små och medelstora företag, medan resten tillfaller storföretagen.
”Det är inte bara dåligt för små och medelstora företag, som inte kan satsa och växa. Det är också dåligt för samhället, för potentiell tillväxt försvinner”, säger Ingnäs.
Småföretag i kläm
Bo Becker, professor vid Handelshögskolan, har forskat kring vad nedläggning av lokala bankkontor har haft för påverkan på möjligheten till lån.
En tredjedel av alla bankkontor i Sverige har stängt de senaste 20 åren. I de kommuner där kontor stängts är det svårare för framför allt små och medelstora företag och nystartade företag att få lån.
Becker menar att det som helhet varit samhällsekonomiskt rätt att stänga ner bankkontoren, men att små företag hamnar i kläm.
Europa fortsätter köpa rysk gas
Längst bort från aktiemarknader och banklån, men ändå kopplat till ekonomi och geopolitik, landar samtalet i energipolitik.
Europa har annonserat att man kommer fortsätta köpa rysk gas även nästa år, med avstängning planerad till 2027.
”Trots att vi har försökt stötta vårt grannland Ukraina mot den ryska aggressionen i många år och öst mycket pengar in i det försvaret, fortsätter alltså europeiska medlemsstater att köpa gas av Ryssland”, säger Lundkvist.
Vissa länder, som Tjeckien, har gett betydligt mer pengar till Ryssland genom gas än vad de har gett till Ukraina i militärt stöd, trots att de varit generösa givare.
ANNONS
