ETF:er har länge varit ett internationellt fenomen, men först nu börjar den dagliga handeln ta fart i Sverige. Vad ligger bakom den plötsliga tillväxten – och vilka sektorer lockar svenska sparare?
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

ETF:er har länge varit ett internationellt fenomen, men först nu börjar den dagliga handeln ta fart i Sverige. Vad ligger bakom den plötsliga tillväxten – och vilka sektorer lockar svenska sparare?
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Den dagliga omsättningen av ETF:er på Stockholmsbörsen har ökat från 260 miljoner kronor till 440 miljoner kronor på tolv månader – eller 67 procent, enligt statistik från Nasdaq Stockholm.
Samtidigt utgör börshandlade fonder fortfarande bara en procent av handeln i Sverige – jämfört med 16 procent i Europa och över 30 procent i USA.
ETF:er, eller börshandlade fonder, har varit ett globalt fenomen i åratal men aldrig riktigt fått fäste i Sverige.
Förklaringen till det svenska undantaget ligger i vår starka fondkultur. Svenska sparare har sedan länge kunnat få exponering mot specifika branscher eller geografiska marknader genom vanliga fonder.
Den möjligheten har inte funnits på samma sätt i andra länder.
Investmentbolag på Stockholmsbörsen har historiskt fyllt en funktion som liknar ETF:ers – de erbjuder bred exponering och handel under börsdagen.
Det svenska fenomenet med starka investmentbolag har gjort övergången till ETF:er mindre akut.
Skillnaden mellan en traditionell fond och en ETF handlar om tillgänglighet.
Vanliga fonder sätter en slutkurs varje dag – och det kan ta två till tre dagar att genomföra en affär. ETF:er fungerar som aktier.
”Du kan handla så länge börsen är öppen – varje given stund. Det finns en annan handel och en annan likviditet”, förklarar Ingnäs.
Den egenskapen blir allt viktigare när sparare vill ha snabb och specifik exponering mot trender eller sektorer.
Vilka ETF:er som lockar visar tydligt vad som engagerar marknaden just nu.
AI och dataexponering toppar listan, vilket speglar det bredare börstemat. Men fördelen med ETF:er är precisionen – sparare kan välja AI-företag i Asien eller AI-småbolag beroende på vad de söker.
Kryptovalutor är ett annat hett område. För dem som vill ha exponering mot digitala valutor utan att själva köpa och förvara krypto erbjuder ETF:er en väg in via börsen.
Försvarssektorn nämns som ytterligare ett segment där många har tagit position genom börshandlade fonder.
Från att ha varit en marginell företeelse på den svenska marknaden etablerar sig nu ETF:er snabbare än någonsin.
Ökningen på 67 procent sker visserligen från låga nivåer, men klyftan mot Europa och USA har börjat krympa.
ANNONS
Rektor Lars Strannegård på Handelshögskolan vill se en ny typ av ledarskap i en tid där osympatiska figurer dominerar scenen. I en exklusiv intervju berättar han om vikten av bildning, de etiska lärdomarna från Epstein-affären och varför AI gör lärarens roll viktigare än någonsin. Handelshögskolan i Stockholm har under Lars Strannegårds ledning tagit på sig …
Att bygga en portfölj kring utdelningsaktier är en av de mest populära strategierna bland svenska investerare. Men att enbart stirra sig blind på en hög procentsats kan vara riskabelt. David Ingnäs har, efter samtal med förvaltaren Carl-Johan Tjärnström, identifierat tre huvudspår för att hitta de mest lovande bolagen. För att navigera rätt bland utdelningsbolagen bör …
Regeringens beslut att slopa det inkomstbaserade amorteringskravet på bolån från och med den 1 april 2026 välkomnas av många. Men enligt David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, är reformen otillräcklig. Han menar att hela systemet med tvingande amorteringsregler bör skrotas till förmån för individens frihet. En reform för storstadsborna Det amorteringskrav som nu tas bort …
Efter en vår präglad av försiktiga prognoser och geopolitisk oro ser det svenska konsumtionslyftet ut att utebli. Samtidigt seglar en bortglömd ”försvarsmetall” upp som marknadens nya raket. Veckans börsbarometer kollar hög- och lågtryck på marknaden. Trots förväntningar om att svenska hushåll ska konsumera oss ur lågkonjunkturen, pekar mycket på motsatsen. Den utlovade köpfesten lyser med …
Exakt ett sekel efter att fordonsverksamheten som blev Volvo knoppades av från SKF är det dags igen. Ekonomijournalisten David Ingnäs förklarar varför fordonsdelen nu får stå på egna ben och vad det innebär för marknaden. Redan hösten 2024 meddelade SKF att man planerar att knoppa av den del av bolaget som levererar till fordonssektorn. Att …