Affärsjuridiken badar i pengar. Samtidigt växer en obekväm fråga fram: går det att vara en bra rådgivare och samtidigt maximera intäkterna?
Affärsjuridikens kärna: “Det har blivit för mycket fokus på pengar"
Det här är den andra artikeln i en serie om tre som bygger på en lång intervju med advokaten Olle Flygt. I dag är han ensampraktiserande advokat och jurist, men med ett långt förflutet på Vinge och Mannheimer Swartling.
Här hittar du den första artikeln.
Det finns en mening som återkommer när Realtids utsända Viggo Cavling pratar med Olle Flygt. “Det finns en konflikt mellan advokatbyråns krav på stor lönsamhet och vad som är bästa rådgivning.”
Där har du kärnan i affärsjuridiken 2026.
Under decennier har branschen haft en obruten uppgång. Större affärer. Större tvister. Fler timmar. Högre priser.
“Affärsjurister har haft det bra sedan andra världskriget. Det har väl aldrig varit något förlustår för någon.”
Konkurser är lika vanliga i advokatbranschen som hällregn i öken. Formuleringen lockar till ett leende. Men allvaret finns där.
Läs även: 10 miljoner i böter – ny EU-lag slår hårt mot företag
Pengarna styr mer än man tror
Pengarna har förändrat beteendet.
“Det har blivit för mycket fokus på pengar. Det var inte därför vi började som advokater.”
I stora affärer trängs många konsulter. Riskkapitalister som Bure, EQT och Altor, managementkonsulter från Accenture, McKinsey & Company och Boston Consulting Group. Alla tjänar bra.
Advokater vill förstås inte vara sämst betalda i rummet. Men advokatbyråer kan inte bli börsbolag som exempelvis EQT. De får bara ägas av delägarna och får därför speciella privilegier. Polisen får exempelvis inte göra en husrannsakan på ett advokatkontor. Tystnadsplikt är också fördel vid vissa förhandlingar.
Därför blir vinstutdelningen central. På Vinge premieras den enskilde delägarens betydelse och vikt. På Mannheimer Swartling delas vinsten lika, dock med ungdomsavdrag.
“Du anar inte hur mycket de på Vinge pratar om MSA och vice versa. Det finns partners som skulle kunna byta byrå och tjäna det dubbla, men det händer inte ofta.”
Maskinen som tickar timmar
Affärsmodellen är enkel: timmar gånger pris.
En partner fakturerar 7-9000 kronor. Under honom eller henne finns tre till fem biträdande jurister som fakturerar runt 3000 kronor, men som kostar högst en tredjedel.
Resultatet: en mycket effektiv faktureringsmaskin. Byråer som Roschier, Vinge och Mannheimer Swartling når miljardomsättning.
“Det bygger på hävstång. Ju fler under dig, desto bättre.”
Men det får konsekvenser.
“Ju större du gör ärendena, desto större blir fakturorna.”
Adjö timtaxa – affärsjuristernas guldko hotas i grunden
Affärsjuridikens lukrativa timtaxa utmanas. Om AI kan ta över grovjobbet tvingas advokatbyråerna ställa om från att sälja tid till att sälja beslut.
När etiken börjar skava
Här uppstår problemet. Vad händer när det mest lönsamma inte är det bästa för klienten?
“Ibland har jag i tvister misstänkt att det är motpartsombudet som är problemet.”
Han är ovanligt rak.
“Om du börjar tänka på din egen intjäning mer än resultatet, då är du fel på det.”
Samtidigt är han nyanserad.
“Går du till de stora byråerna behöver du sällan oroa dig.”
Men risken finns alltid. Och det är där affärsjuridiken slutar vara juridik och börjar bli något helt annat.
I morgon kommer den sista artikeln om affärsjuridiken och AI. Här är den första.
