Den svenska ekonomin är fortsatt stark och motståndskraften i det finansiella systemet är tillfredsställande. Men en lång period av låga räntor och god tillväxt har lett till en ökad riskaptit, höga tillgångspriser och höga skulder. Det gör den finansiella sektorn mer känslig för störningar, konstaterar Finansinspektionen i stabilitetsrapporten.

Den globala och den svenska ekonomin fortsätter att växa i en god takt. Återhämtningen i de europeiska ekonomierna fortsätter, vilket också inneburit att motståndskraften i den europeiska banksektorn förbättras när lönsamheten blivit något högre och andelen dåliga nödlidande lån fortsätter att sjunka. Risken för större problem i den europeiska banksektorn, som lätt kan sprida sig till Sverige har därmed minskat, konstaterar Finansinspektionen i rapporten.

Finansinspektionen bedömer att de svenska bankerna överlag har tillfredsställande motståndskraft mot störningar till följd av en fortsatt god lönsamhet, låga kreditförluster och höga kapitalnivåer i förhållande till riskerna i verksam­heten. Bankernas kapital består till stor del av buffertar som kan användas som tillfälliga stötdämpare i krislägen. FI:s kapitalkrav på bankerna syftar till att upprätthålla ett stabilt finansiellt system som präglas av ett högt förtroende.

“Den finansiella systemviktiga infrastrukturen i Sverige fungerar väl och präglas överlag av hög operationell tillförlitlighet. Men trots en stabil utveckling och låg volatilitet på värdepappersmarknaderna finns tecken på en förhöjd sårbarhet kopplad till försämrad likviditet på systemviktiga marknader. Det kan göra dem sårbara i stressade situationer då likviditeten tenderar att försämras”, skriver FI.

– Förr eller senare vänder utvecklingen, och då vill det till att vi är rustade. Det är för att minska konsekvenserna av de problem som kan komma i framtiden som vi stärker motståndskraften för hushåll, banker och försäkringsbolag, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen.

Försäkringssektorn förvaltar stora tillgångar, framför allt för att täcka framtida pensioner. Förändringar i ränteläget har stor påverkan på företagens ställning. På kort sikt utgör livförsäkringsföretagens omfattande aktieinnehav den största sårbarheten för den finansiella stabiliteten då stora omallokeringar av tillgångar kan förstärka en börsnedgång och pressa ner räntorna. FI bedömer ändå att företagen kan hantera även relativt stora börsnedgångar och att stabilitetsriskerna därför är ­begränsade. På längre sikt kvarstår utmaningen med långvarigt låga räntor, som tillsammans med fallande tillgångspriser kan medföra risker för den finansiella stabiliteten.

“Hushållens ekonomi är överlag stark. Det innebär att hushållens skulder utgör begränsad direkt risk för det finansiella systemets stabilitet. Samtidigt ligger skulderna på historiskt höga nivåer och i en allvarlig ekonomisk nedgång kan skuldbördan innebära att hushållen drar ner på sin konsumtion vilket i sin tur kan fördjupa krisen”, konstaterar rapporten avslutningsvis.