Annons

Annons

Tysta vittnen – ett hot mot demokratin?

Antalet domstolsförhandlingar som ställs in på grund av att vittnet inte infinner sig har ökat markant under de senaste tio åren. Hur påverkar det rättssäkerheten och demokratin och hur kan samhället bidra till att fler vittnen ska känna trygghet? 

Miriam Istner-Byman

Miriam Istner-Byman

För inte så länge sedan kunde vi i media läsa om en man som blev vittne till ett mord. Både han och hans hustru mördades sex veckor efter händelsen. Två minderåriga barn förlorade sina föräldrar.

Händelsen fick stor medial uppmärksamhet och har väckt frågor om vittnens trygghet och säkerhet. 

Faktum är att antalet domstolsförhandlingar som ställs in på grund av att vittnet inte infinner sig har ökat markant under de senaste tio åren.

Annons

Annons

Av statistik sammanställt av Domstolsverket kan man utläsa följande:

Stockholm

Attunda tingsrätt: 442 inställda rättegångar i brottmål 2017. 25 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 6 procent  (år 2010: 624 inställda rättegångar i brottmål. 16 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 2,5 procent).

Stockholms tingsrätt: 1.177 inställda rättegångar i brottmål 2017. 69 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 6 procent (år 2010: 2.290 inställda rättegångar i brottmål. 43 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 2 procent). 

Södertörns tingsrätt: 1.025 inställda rättegångar i brottmål 2017. 79 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 8 procent (år 2010: 1.373 inställda rättegångar i brottmål. 30 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 2 procent). 

Södertälje: 

Södertälje tingsrätt: 132 inställda rättegångar i brottmål 2017. 18 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 14 procent (år 2010: 424 inställda rättegångar i brottmål. 18 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 4 procent). 

Skåne:

Malmö tingsrätt: 638 inställda rättegångar i brottmål 2017. 43 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 7 procent (år 2010: 976 inställda rättegångar i brottmål. 23 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 2 procent). 

Helsingborgs tingsrätt: 294 inställda rättegångar i brottmål 2017. 14 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 5 procent (år 2010: 709 inställda rättegångar i brottmål. 11 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 1,5 procent). 

Kristianstads tingsrätt: 130 inställda rättegångar i brottmål 2017. 7 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 5 procent (år 2010: 135 inställda rättegångar i brottmål. 3 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 2 procent). 

Uppsala:

Uppsala tingsrätt: 551 inställda rättegångar i brottmål 2017. 42 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 8 procent (år 2010: 718 inställda rättegångar i brottmål. 4 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 0,5 procent). 

Göteborg: 

Göteborg tingsrätt: 1.110 inställda rättegångar i brottmål 2017. 64 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 6 procent (år 2010: 1.035 inställda rättegångar i brottmål. 27 av dessa berodde på vittnes frånvaro, 3 procent). 

Sven-Erik Alhem är förbundsordförande i Brottsofferjouren Sverige och har lång erfarenhet av att arbeta som åklagare.

Sven-Erik Alhem

Han menar att kriminella gäng har varit framgångsrika i att sprida en känsla av otrygghet omkring sig, vilket påverkar vittnens benägenhet att vittna i domstol. Att rädslan i de allra flesta fall är obefogad spelar ingen roll för vittnesbenägenheten. 

– I merparten av fallen är det inte förenat med någon risk att vittna. De kriminella har ofta inget intresse av att verkställa sina hot, eftersom det vet att det kan föranleda livstidsstraff. Men många gånger kan de indirekta hoten räcka för att vittnet ska avstå från att berätta vad hon eller han har bevittnat. 

Enligt rättegångsbalken har vittnen en skyldighet att vittna med vissa undantag. Skyldigheten är straffsanktionerad. Väljer vittnet att inte infinna sig vid domstol kan rätten meddela vite eller besluta om tvångshämtning. I vissa fall kan vittnet även häktas under en period om högst tre månader. 

Eden, som vittnet avlägger innan vittnesförhöret, lyder som så: 

 ''Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.'' 

Vittnets skyldighet att infinna sig vid domstol och att berätta hela sanningen under vittnesförhöret har i vissa fall inneburit att vittnet väljer att avstå från att anmäla ett brott. 

 – Det här är en djupt olycklig utveckling med tanke på att brottsoffren får sämre förutsättningar till rättvisa, eftersom brotten inte går att styrka. Färre brott klaras helt enkelt upp, säger Sven-Erik Alhem.

Den rådande utvecklingen är enligt honom ett allvarligt hot mot demokratin. 

– Förutom att brottsoffrets, och ibland även gärningsmannens, rättssäkerhet urholkas riskerar vi att vissa grupper inte lyder under samma normsystem som vi andra. Det går helt emot principen om likhet inför lagen. 

Sven-Erik Alhem har dock full förståelse för att det kan kännas obehagligt att vittna. Under vittnesförhöret riktas all uppmärksamhet mot vittnet och det är inte ovanligt att gärningsmannens vänner närvarar. 

Anna Haraldsson

Att många vittnen är nervösa och spända inför rättegången är något som samordnarna för Vittnesstöden i Uppsala, Anna Haraldsson och Mimi Riblom, känner igen. Men, den nervositeten grundar sig snarare på ovissheten om vad som väntar i rättegångssalen snarare än rädsla grundat på hot och trakasserier.

– Frågorna, som vi får från vittnen, handlar ofta om hur rättegången går till, till exempel var i rättegångssalen de ska sitta och när de ska göra entré i salen. En vanlig fundering är också hur stämningen kommer att vara och om rätten har förståelse för att det har gått lång tid sedan de bevittnade händelsen och att minnet därför kan svikta. Många vittnen har en föreställning om att en rättegång går till så som rättegångar gestaltas i amerikanska serier. Till skillnad från amerikanska rättegångar är svenska rättegångar ofta lite lugnare.

Anna Haraldsson och Mimi Riblom tycker att det är bra att det finns vittnesstödsverksamhet på majoriteten av tingsrätterna i Sverige och de hoppas att fler vittnen ska utnyttja möjligheten till stöd.

Mimi Riblom

– Alla vittnen har rätt till stöd, men problemet är att inte alla vet var de ska vända sig.

Vittnesstöden har som främsta uppgift att erbjuda stöd innan, under och precis efter förhandlingen. Sedan finns det andra organisationer som kan erbjuda stöd vid andra tidpunkter.

Vilka åtgärder behövs för att öka tryggheten för vittnen?

För det första är det enligt Sven-Erik Alhem viktigt att polisen upplyser vittnet, redan vid den första kontakten, var vittnet kan vända sig för att få stöd. Samma princip gäller idag för brottsoffer. Detta är också något som Brottsofferjouren har föreslagit och samtliga rättspolitiska talespersoner har uttalat sig positivt till, men än har inte förslaget realiserats. 

–  Om jag tittar tillbaks på min tid som åklagare är det tydligt att vittnen behandlas bättre idag än tidigare. Men, det finns fortfarande mycket kvar att göra. Jag önskar att domstolen lade större vikt vid att förmedla vilken betydelsefull roll vittnet har. Visserligen behöver vittnet information om att vittnesförhöret sker under straffansvar, men den informationen behöver inte framgå högst upp i brevet från domstolen. Genom enkla åtgärder som att till exempel bjuda på kaffe och kanelbulle i fikarummet eller att erbjuda särskilda vittnesrum känner sig vittnet mer välkommet. 

För att öka vittnets trygghet anser Sven-Erik Alhem att vittnet i exceptionella fall ska erbjudas möjlighet att vittna anonymt. Idag är det tillåtet i våra grannländer Norge och Danmark.

– Det här är en svår fråga ur rättssäkerhetssynpunkt, men med tanke på att samhället har förändrats radikalt sedan rättegångsbalkens tillkomst vore det ändå rimligt att utreda frågan. 

Idag får rätten besluta att en part eller en åhörare inte får närvara vid ett vittnesförhör  om det finns misstanke om att dennes närvaro innebär att vittnet inte berättar sanningen på grund  av rädsla. När en vittnesberättelse lämnas i en parts frånvaro, ska parten,  om det är möjligt, ha rätt att följa förhöret genom en ljud- och bildöverföring. Om inte det kan ske, ska vittnesberättelsen återges i behövlig omfattning för parten, som då får möjlighet att ställa frågor till vittnet.

Processreformen 2008 innebar bland annat att alla utsagor i tingsrätten spelades in, för att användas i de högre instanserna. Sven-Erik Alhem välkomnade reformen, eftersom man då säkerställer en utsaga som sedan kan kompletteras utan processens gång. Dessutom är det lindrigare för parterna. Sven-Erik Alhem är överens med tidigare hovrättspresidenten Fredrik Wersäll om att det vore en god idé att spela in förhör med vittnen redan under förundersökningen, för att sedan spela upp detta i domstolen. 

– Att tillämpa videoförhör med vittnen i högre utsträckning än idag skulle innebära att vittnet får en möjlighet att vittna i vilken domstol som helst. Det skulle förhoppningsvis öka vittnets känsla av trygghet, eftersom det skulle minimera risken för att vittnet möts av media eller gärningsmannens kompisar i domstolen. Dessutom kan man tänka sig att domstolen kan erbjuda viss rekvisita, såsom peruker, så att vittnet får möjlighet att förändra sitt utseende till viss del. 

Precis som Anna Haraldsson och Mimi Riblom poängterar Sven-Erik Alhem vikten av att vittnet får rätt stöd även efter rättegången. 

– Förutom det medmänskliga stödet som de lokala brottsofferjourerna och Vittnesstöden kan erbjuda, behöver samhället bli bättre på att erbjuda professionellt stöd i form av psykolog- och läkarhjälp till vittnen som är i behov av det.

Vittnesstöden Uppsala

Vittnesstöden i Uppsala var tidigare en verksamhet organiserad direkt under Brottsoffermyndigheten, men blev en ideell förening hösten 2008. 

Föreningen bedriver vittnesstödverksamhet vid Uppsala tingsrätt och alla vittnesstöd är studerande på juristprogrammet vid Uppsala universitet. 

Alla som vill ha hjälp och stöd i samband med rättegång vid Uppsala tingsrätt kan få stöd av Vittnesstöden  Uppsala , det vill säga inte endast vittnen utan även brottsoffer och  de som är misstänkta för brott och dess anhöriga. Vittnesstödet bistår parterna med mänskligt stöd och praktisk information.

Genom kontakt med ett vittnesstöd är förhoppningen att förutsättningarna för brottsoffret och vittnen att känna den trygghet som behövs för att de ska kunna lämna en uttömmande berättelse inför domstolen ska öka. Detta stärker i sin tur brottsoffrens och vittnenas känsla av kontroll över situation och samtidigt får domstolen ett bättre underlag för sitt dömande, vilket bidrar till en ökad rättssäkerhet.

Brottsofferjouren

Brottsofferjouren är en ideell organisation som arbetar för att alla brottsoffer, vittnen och anhöriga ska få det stöd som de behöver.  Om det behövs kan Brottsofferjouren ge stöd vid kontakter med myndigheter och hjälpinstanser som kan ge till exempel psykologisk hjälp, skyddat boende eller skadestånd. Brottsofferjouren erbjuder även vägledning i brottmålsprocessen, till exempel information om hur rättegången går till.

 

Annons

Annons

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna