Annons

Annons

Nedläggningen av Ringhals rejäl kapitalförstöring

Uppgifterna om att investeringsbehovet är mindre och lönsamheten högre för de nedläggningsbeslutade reaktorerna Ringhals 1 och 2 visar på den gamla sanningen att Vattenfall behöver delas upp för landets bästa. Det skriver Realtids Per Lindvall.

Per Lindvall

Per Lindvall

Realtids krönikör Per Lindvall är mångårig ekonomijournalist. Har du synpunkter på Pers krönika? Skicka gärna ett mejl! Adressen är: per.lindvall@realtidmedia.se

För drygt tio år sedan kom en rasande Sverker Martin-Löf oanmäld upp på dåvarande E24:s redaktion. Det handlade inte om några artiklar om jakter och privatjet. Nej, i handen hade han ett antal grafer som visade elpriset och produktionsutvecklingen för de svenska kraftslagen, liksom vår import av el. Hans tes var att de tre stora svenska kraftproducenterna Fortum, Eon och framför allt Vattenfall kunde styra sin produktion för att maximera priset. Skogsindustrin, med hans skötebarn SCA, liksom alla elkonsumenter var de som fick ta mycket stryk för detta.

Jag höll med om grundresonemanget. Vi skrev en hel del om detta. Trion fick epitetet ”eljuntan.” (Att SCA genom att sälja sina stora vattenkrafttillgångar de hade i Båkab till Sydkraft, sedemera EON, nu Uniper, liksom Stora genom sin försäljning av Stora Kraft till Fortum skapat förutsättningarna för denna ”junta” talade vi inte om.)

Det har runnit en del vatten under broarna sedan dess och de svenska elpriserna har framför allt fallit från höjderna de hade före finanskrisen 2008 Det är många faktorer bakom den utvecklingen. Bland annat har delar av den elintensiva industrin, inte minst den elslukande produktionen av tryckpapper, fallit bort. Den stora utbyggnaden av vindkraft, som har mycket låga marginalkostnader men som är mycket ”intermittent” (det vill säga det blåser när det blåser, annars inte) i Sverige och vår närmaste uppkopplade omvärld, som Danmark och Tyskland har också fått konsekvenser på elprisutvecklingen. Tillsammans har det gjort att Sverige har ett stort elöverskott under årets tio av tolv månader. Den nya mixen har också gjort det mycket svårare för de tre kraftjättarna att styra priserna.

Annons

Annons

Det har gjort att lönsamheten för svensk vattenkraft och kärnkraft inte var lika skyhög som tidigare, utan mera normal, även om staten skar i mellan genom hög fastighetsskatt på vattenkraften och effektskatt på kärnkraften. Direkt olönsamma har de aldrig varit, förutom möjligen Oskarshamn1 som har haft stora driftsproblem.

Men med slopad effektskatt för kärnkraften och drastiskt sänkt fastighetsskatt för vattenkraftverken har kalkylerna förbättrats påtagligt. Trots detta så har de tre stora kärnkraftsägarna Vattenfall, Fortum och Uniper beslutat att stänga fyra reaktorer, Ringhals 1 och 2 respektive Oskarshamn 1 och 2. Alla dessa stängningar har motiverats av ”företagsekonomiska” skäl, men energiöverenskommelsen gav dem politisk legitimitet. I vågskålen låg också den förestående driftsättningen av den finska reaktorn Olkiluoto 3, med en effekt på hela 1600MW, som skulle påtagligt reducera den finska elimporten från Sverige. Den senare, extremt fördyrade, reaktorn planeras tas i drift till sommaren.

Men nu visar alltså läckta utredningar, som Dagens Industri tagit del av, som Vattenfall själv gjort att kostnaderna och investeringarna för att hålla framför allt Ringhals 1, men även 2:an, i drift är mycket låga och inget egentligt problem. Vattenfalls koncernledning står dock på sig och hävdar att det inte finns några finansiella förutsättningar att driva dem vidare. Detta är förstås humbug kryddat med ”prestigue.” Reaktorerna är i sig lönsamma vid dagens elpriser. Basen i den Vattenfallska kråksången är emellertid att det är än mer lönsamt för hela Vattenfall att lägga ner dem, eftersom det åter gör att man kan få kontroll över elpriset. Samhällsekonomiskt är en nedläggning dock en rejäl kapitalförstöring. Och om elpriserna skulle bli så låga att de endast täcker de rörliga kostnaderna för kärnkraften är detta heller inget problem för ägaren staten och dess medborgare. Det finns ingen enskild kraft som kan driva omställningen till en fossilfri energianvändning så snabbt som låga elpriser. 

Lösningen för att komma till rätta med Vattenfalls samhällsekonomiska suboptimering är att dela upp koncernen i sina delar. För det finns inga kostnadssynergier mellan att äga och driva kärnkraftverk, vattenkraft, vindkraft eller gas- och kolkraftverk och elnät. Det är de enskilda kraftverkens lönsamhet det kommer an på. Det är som i skogsindustrin. Det vet Vattenfalls vd Magnus Hall, innerst inne. De fördelar som finns uppstår först när man blir så stor så att man kan styra priset. Blir man det är det inte bra för någon annan.

Tidigare krönikor

Senaste krönikorna