Krönika

Jakten på avkastning bakom kraschen i företagsobligationer

Riskerna i företagsobligationsmarknaden har byggts upp under en längre tid. Om inte centralbankerna intervenerar väntar svåra konsekvenser, skriver Realtids Claes Folkmar.

Claes Folkmar
Publicerad 2020-03-25

Att inte kunna göra uttag ur öppna fonder för att skydda sitt kapital från mer förluster eller för att omallokera till andra investeringar är naturligtvis en obehaglig upplevelse. Den uppfattningen delar nog samtliga investerare i de fonder som är kopplade till företagsobligationsmarknaden som nyligen stängdes för uttag de senaste dagarna. Är alla mina pengar i fonden i fara?

Nja, tittar man på sammansättningen av bolag i flera av de fonder som stängt finns det givetvis skäl till betydande oro kring en del positioner, men på det stora hela är riskspridningen god i de populäraste fonderna. Det handlar inte om obskyra riskfyllda placeringar som gått snett. Den pågående krisen är dock mycket svår att förutse och nästan vad som helst kan gå snett om det vill sig riktigt illa.

Så huvudproblemet är egentligen inte vad som finns i portföljerna utan snarare att likviditeten i företagsobligationsmarknaden sinat när viruset och rädslan sprider sig hos investerarkollektivet trots att det handlar om välkända och stora börsbolag.

Samtidigt är de globala kapitalflödena ur den idag mycket stora  företagsobligationsmarknaden enorma just nu; det visar bland annat amerikansk färsk statistik. Beteendet är snarlikt det som skedde i kreditmarknaden under finanskrisen 2008-2009. Tilliten är borta; alla vill sälja men ingen finns på köpsidan.

Marknaden för företagsobligationer har helt enkelt försvunnit, och de market makers som har som uppgift att ställa priser har inga möjligheter att göra sitt arbete när marknadsförhållandena urartar. Därför är det fullt rimligt att fondbolagen stänger möjligheterna för uttag. Dels av ovan angivna skäl, men också för att fondbolagen måste tillgodose alla fondandelsägares intressen. Det är inte möjligt när marknadssituationen ser ut som den gör. Finansinspektionen, FI, övervakar och utvärderar situationen. 

I grunden finns, sedan länge, ett generellt problem med avkastningsjakten i den globala lågräntemiljön; alla söker med ljus och lykta efter högre avkastning. Det är den grundläggande förklaringen till den mycket snabba volymtillväxten i företagsobligationsmarknaden. Kvantitativa lättnader och negativa räntor driver kapitalet till mer riskfyllda jaktmarker. Låt vara att den utlösande faktorn nu är en svart svan i form av ett virus, men riskerna och utvecklingen i denna marknad hade sannolikt förr eller senare slutat i en kris ändå. För att rätta till problemen i dag krävs att Riksbanken och de ledande centralbankerna intervenerar och köper företagsobligationer. Om detta inte görs väntar undergång. 

 

Platsannonser