Medan AI blivit en förutsättning på arbetsmarknaden brottas lärosätena med den grundläggande frågan om tekniken alls hör hemma i undervisningen. Splittringen riskerar att lämna en hel generation nyexaminerade i kläm.
Universiteten tvekar om AI – går för snabbt
Amanda Cullen läser första året vid North Carolina State University och tar examen 2030. I de flesta av hennes kurser har regeln hittills varit att AI inte får användas alls, ofta uttryckligen angivet i kursplanen.
Hon ifrågasätter om det är realistiskt, med argumentet att om tekniken är självklar i arbetslivet borde studenterna få lära sig den under utbildningen. Det rapporterar Fortune.
Missa inte: Nyutexaminerade har svårt att få jobb – vården trotsar trenden. Realtid
Problemet är att tekniken utvecklats snabbare än en normal fyraårig utbildning hinner löpa. NC State har ingen samlad AI-policy utan låter varje lärare avgöra om tekniken ska tillåtas, begränsas eller förbjudas. Resultatet blir att en student kan möta totalförbud i ett ämne och inbjudan att experimentera i nästa.
Promptloggen som kompromiss
Lauren Callen, som läser maskinteknik vid samma universitet, föredrar tydliga riktlinjer framför förbud. I en av hennes introduktionskurser i Python får studenterna använda AI-modeller som stöd i uppgifterna, men måste ladda upp både sina promptar och modellens svar.
Kraven från arbetsgivarhåll är enkla att kvantifiera. PwC:s AI Jobs Barometer 2026, som analyserat över en miljard jobbannonser i 27 länder, visar en global lönepremie på 62 procent för AI-kompetens – jämfört med 25 procent två år tidigare.
Läs även: Unik studie: Fem faktorer vid 42 avgör om du blir 90 år. Dagens PS
I Sverige ökade antalet annonser som efterfrågar AI-kompetens med 17 000 och utgör nu 3,1 procent av samtliga.
Samtidigt visar en McKinsey-studie att 88 procent av företagen använder AI i någon form.
Från förbudslinje till redovisningskrav
Mönstret känns igen i Sverige. Jörgen Bengtsson, lektor i farmakokinetik vid Uppsala universitet och verksam vid enheten för universitetspedagogik, talar om AI-litteracitet: förmågan att förstå, använda och kritiskt bedöma tekniken. Kunskapsgapet gäller enligt honom inte bara studenterna utan lärarna själva.
Missa inte: Kända forskaren frågar: Hur viktig är chefen egentligen? Realtid
Hans linje är att AI ska ligga ovanpå studentens eget arbete, inte ersätta det. Att mata in en uppgift och be om en färdig lösning gynnar inte inlärningen, medan verktyget fungerar väl som bollplank för något studenten redan tagit fram från grunden. Det framgår i en intervju i Universitetsläraren.
Linköpings universitet satsar fyra miljoner kronor om året i två år på så kallade AI-ambassadörer.
Fusket toppar disciplinstatistiken
Antalet svenska disciplinärenden för otillåten AI-användning steg från 237 studenter 2024 till 851 studenter 2025 och är nu den vanligaste fuskkategorin.
Studenterna känner också spänningen av spänningen.
Sju av tio amerikanska collegestudenter ser AI som ett hot mot sina jobbmöjligheter. Samtidigt visar arbetsmarknadsdata att instegsjobben omformas snarare än försvinner, delvis för att yngre medarbetare ofta har högre AI-kompetens än sina chefer.
