Brittiska storbanken Barclays vill ha personalen på kontoret minst tre dagar i veckan. Nu kräver facket undantag för långpendlare och en engångsersättning för ökade kostnader. Samma strid har redan blossat upp i svenska banker.
Kontorskrav väcker ilska på Barclays – så gör svenska banker
Barclays möter växande motstånd mot sina planer på att få tillbaka personalen till kontoren, rapporterar Financial Times.
Från och med nästa månad ska berörda anställda vara på plats minst tre dagar i veckan. För bankens högsta chefer blir kravet fyra dagar.
Missa inte: Kända forskaren frågar: Hur viktig är chefen egentligen? Realtid
I dag gäller två kontorsdagar i veckan för tusentals heltidsanställda. Det framgår av ett internt meddelande från fackförbundet Unite, som företräder nästan 80 procent av Barclays 45 000 anställda i Storbritannien.
Vill undanta långpendlare
Unite kräver att planerna stoppas och uppmanar de anställda att skriva under ett öppet brev till ledningen. Enligt förbundet har tusentals redan gjort det, och antalet fortsätter att växa.
Facket vill att anställda som pendlar mer än 40 minuter eller 35 miles, drygt 56 kilometer, i vardera riktningen ska slippa de nya kraven. Unite kräver också att banken före mars nästa år betalar ut en engångsersättning till all personal för att täcka de ökade kostnaderna.
Läs även: Ska få folk tillbaka till kontoren – jobbar hemifrån. Dagens PS
Förbundet vill dessutom se mer flexibilitet för anställda med omsorgsansvar och för dem som vill pendla utanför rusningstid, när resorna är billigare.
I Unites senaste enkät svarade 94 procent att förändringarna bör skjutas upp tills förhandlingarna med facket är avslutade. Förbundet anklagar också banken för att inte ha kunnat visa något evidensbaserat skäl för omläggningen.
”Våra medlemmar tycker att Barclays försöker lösa ett problem som inte finns”, säger Rick Coyle, ombudsman på Unite, till FT.
Banken står fast
Barclays uppger att dialogen med facket fortsätter, men har hittills inte gått med på några av kraven.
Enligt banken skiljer sig kraven på kontorsnärvaro mellan affärsområdena beroende på vilken typ av arbete det gäller. De medarbetare som ännu inte är på plats tre dagar i veckan ska nu anpassas till bankens generella linje. Den extra dagen för toppcheferna motiveras med samarbete, beslutsfattande och synligt ledarskap.
Missa inte: Nyutexaminerade har svårt att få jobb – vården trotsar trenden. Realtid
Barclays är den senaste i raden av globala banker som försöker strama åt det hemarbete som blev norm under pandemin.
Så gör de svenska storbankerna
Konflikten känns igen från Sverige. I januari 2025 fick Handelsbankens omkring 8 000 anställda i Sverige beskedet att personalen i första hand ska arbeta från kontoret, vilket av missnöjda medarbetare beskrevs som omodernt och centraliserat. Beslutet ledde till en intern storm.
Bankens pressansvarige Joel Holm betonade samtidigt för Dagens industri att det inte var fråga om något definitivt stopp för distansarbete.
Vid samma tid tillät SEB och Nordea sina anställda att jobba hemifrån två dagar i veckan, förutsatt att arbetsuppgifterna medgav det. Swedbank har valt en annan linje. Enligt presstalespersonen Love Liman Jacobsson har alla bankens medarbetare ett kontor som bas.
Närmast i tid ligger norska DNB, som genom DNB Carnegie också är en tung arbetsgivare i svensk finans. Från och med oktober kan bankens anställda inte längre räkna med två hemmadagar i veckan, utan distansarbete kräver godkännande från närmaste chef. Beskedet har mötts av ett internt uppror. Det är dock oklart om reglerna även omfattar DNB Carnegies svenska verksamhet.
Bankerna är inte ensamma. Utöver Scania har även Ericsson, Volvo och Boliden skärpt reglerna för hemarbete. Kraven följs dock inte alltid i praktiken. En studie från KTH visar att hälften av de undersökta företagen inte når 40 procents kontorsnärvaro, vilket är långt under vad deras egna policyer anger.
