Andelen nyutexaminerade som får fäste på arbetsmarknaden har fallit i samtliga utbildningsformer de senaste åren. Det visar ny statistik från SCB. Ett område sticker ut åt andra hållet: hälso- och sjukvård.
Nyutexaminerade har svårt att få jobb – vården trotsar trenden
Bland dem som tog examen från högskolan 2022 var 86 procent förankrade på arbetsmarknaden sex månader senare.
Motsvarande andel för yrkeshögskolan var 83 procent. Därefter har andelen fallit för båda utbildningsformerna, men mindre för högskolan än för yrkeshögskolan. Samma mönster syns för dem som gått yrkesutbildning på gymnasiet eller eftergymnasial yrkesutbildning på folkhögskola, om än från lägre nivåer.
Läs även: Instegsjobben försvinner inte – men de ser annorlunda ut. Realtid
Statistiken bygger på register snarare än enkäter, vilket gör att den fångar hela populationen examinerade.
Vården är undantaget – data och it tappar mest
Bilden är inte enhetlig mellan utbildningsområden. Tolv månader efter högskoleexamen syns en tydlig nedgång för avslutsåren 2023 och 2024 inom samtliga inriktningar bland generella examina, utom hälso- och sjukvård.
Bland yrkesexamina är utvecklingen fortsatt god inom många inriktningar. För yrkeshögskolan finns det största tappet inom data/it, samtidigt som hälso- och sjukvård även där är det enda område där andelen förankrade inte minskar.
För dem som slutfört gymnasieskolans yrkesprogram mellan 2022 och 2024 är utvecklingen negativ för samtliga program.
Konjunktur eller strukturell
SCB pekar på konjunkturen som huvudförklaring: en svagare arbetsmarknad gör det svårare att få jobb, men slår olika hårt mot olika branscher.
Samtidigt pågår en diskussion om huruvida något mer strukturellt sker i just de yrken där tappet är störst.
Realtid har tidigare rapporterat om att andelen nyexaminerade programmerare från yrkeshögskolan som får jobb fallit från 90 till 69 procent på tre år, och att Myndigheten för yrkeshögskolan pekar på AI som en av orsakerna och planerar att dra ned på antalet utbildningsplatser.
Läs även: Ny körkortsregel väcker ilska: Utbildningen blir 50 procent längre. E55
Analytikern Joel Junros vid myndigheten har beskrivit det som en strukturell förändring där enklare programmeringsjobb i viss mån går att automatisera bort.
Frågan är omstridd. En analys i Financial Times pekar på att instegsjobben inte försvinner utan omformas, och en undersökning från National Association of Colleges and Employers visar att amerikanska företag väntas anställa 5,6 procent fler nyutexaminerade i år än vad de räknade med inför fjolåret.
Även fackförbunden har larmat. Enligt Akavia har endast 69 procent av de nyexaminerade jobb efter examen, mot 77 procent två år tidigare, något Dagens PS rapporterat om.
Regeringen ger SCB uppdrag om AI
Regeringen har uppmärksammat frågan.
Missa inte: Kända forskaren frågar: Hur viktig är chefen egentligen? Realtid
I vårändringsbudgeten för 2026 fick SCB två miljoner kronor för att analysera hur AI påverkar arbetsmarknaden för högskoleutbildade, vid sidan av 250 miljoner kronor till sommar- och ungdomsjobb i kommunerna. Förslagen bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.
Bakgrunden är en fortsatt svag arbetsmarknad. Sverige hade i juli 2026 EU:s tredje högsta ungdomsarbetslöshet, efter Rumänien och Estland.
