Trots larmrapporter om att AI slår ut kontorsjobb visar ny forskning att den verkliga förklaringen till ungas svåra arbetsmarknad är en annan. En ekonomisk osäkerhet och en ”anställningsfrysning” som drabbat hela arbetsmarknaden.
Unga slås ut på arbetsmarknaden – men skyll inte på AI
Sedan ChatGPT lanserades i slutet av 2022 har arbetslösheten bland nyutexaminerade i USA stigit till nära sex procent, den högsta nivån på över ett decennium om man bortser från pandemin.
Missa inte: ”Ett jävlar anamma” – rekryterare ser bolagens väg ur konjunkturen. Realtid
Det har fått många att peka på AI som boven, med rubriker som ”AI krossar en redan skör arbetsmarknad för högskoleutbildade”.
Missvisande statistik
Men bilden kan vara missvisande. Ekonomerna Adam Ozimek och Nathan Goldschlag har granskat siffrorna närmare och funnit att en betydande del av unga utan högskoleexamen helt enkelt slutat söka jobb, vilket får arbetslöshetsstatistiken att se bättre ut för den gruppen än den faktiskt är.
Läs även: OpenAI stänger rekordstor finansieringsrunda. Dagens PS
När man i stället mäter sysselsättningen bland alla unga under 25, exklusive heltidsstudenter, visar det sig att de utan examen har drabbats ännu hårdare än de högskoleutbildade, skriver The Atlantic.
”Det visar sig att arbetsmarknaden för unga – alla unga – är ännu sämre än vi trodde. Det gör att jag tvivlar på att det här handlar om AI”, säger Goldschlag till tidningen.
Ingen koppling i datan
Den kanske starkaste invändningen mot AI-tesen är att de yrkesgrupper som löper störst risk att ersättas av AI inte uppvisar de sämsta utfallen.
Ekonomen Ernie Tedeschi har visat att arbetslösheten sedan juni 2023 ökat mest bland unga i yrken med låg AI-exponering, exempelvis byggnadsarbetare och personliga tränare, enligt The Atlantic.
Missa inte: När jobbet blir en risk: chefer överväger att sluta. Realtid
Flera andra studier har kommit till liknande slutsatser.
Snarare kan AI till och med ha bidragit positivt: en analys från 2025 visade att nyutexaminerade i sektorer med hög AI-användning har haft något bättre sysselsättningsutfall sedan ChatGPT lanserades.
Även mjukvaruutvecklare, som ofta framställs som mest hotade, är sysselsatta på rekordnivåer.
Osäkerhet fryser anställningar
I stället pekar experter på en bredare anställningsfrysning som en förklaring.
Läs även: AI-bedragare kan nu lura på perfekt svenska – äldre särskilt utsatta. E55
Rekryteringstakten i USA har sjunkit till nivåer som inte setts sedan åren efter finanskrisen. Oron för recession, osäkerhet kring handelspolitik, tullar och en utrikeskonflikt som hotar oljemarknaden har fått arbetsgivare att skjuta upp nyrekryteringar.
”Att anställa unga ger inte stora fördelar direkt – det är verkligen en investering i framtiden. Så om man är osäker på hur den framtiden ser ut är det en av de första sakerna man slutar göra”, säger David Deming, ekonom vid Harvard, till The Atlantic.
Metas miljardsatsning finansieras med uppsägningar
Parallellt illustrerar techjättarnas agerande en annan dynamik.
Meta ryktas planera uppsägningar av över 10 000 anställdam inte för att AI tar över deras arbetsuppgifter, utan för att finansiera bolagets enorma AI-investeringar.
Mark Zuckerberg har stakat ut en plan att bygga datacenter för 600 miljarder dollar fram till 2028, och kapitalbehovet kräver nedskärningar på andra håll.
Om ryktet stämmer vore det Metas största omstrukturering sedan 2023.
Zuckerberg hävdar att AI redan ger effektivitetsvinster, men flera studier pekar i motsatt riktningm effektiviteten är ofta betydligt lägre än förväntat i förhållande till de tusentals miljarder som investerats globalt.
Omskolning ger hopp
Trots de dystra signalerna finns ljusglimtar för de vars jobb ändå kanske hotas av AI.
Enligt en undersökning från Federal Reserve Bank of New York omskolar 35 procent av tjänsteföretagen i New York-regionen som använder AI sina anställda, en ökning från 24 procent förra året.
Samtidigt har bara en procent av företagen genomfört AI-relaterade uppsägningar enligt Fortune.
Forskning från Harvard Kennedy School visar att omskolning generellt ger positiva effekter på inkomsterna för dem som byter yrke.
Men det finns viktiga skillnader: de som omskolar sig mot yrken med hög AI-exponering tjänar i genomsnitt 29 procent mindre än de som siktar på yrken med låg AI-exponering.
Forskaren Karen Ni vid Harvard är försiktigt optimistisk. Mellan 25 och 40 procent av yrkena bedöms som ”AI-omskolningsbara”, betydligt högre än väntat.
