Unga i USA möter en allt tuffare arbetsmarknad. För att få in en fot tvingas vissa ta till allt mer kreativa strategier – som Daniel Sung, som säkrade en praktikplats på NBA efter ett år av obetalt slit bakom kulisserna.
Gen Z kallas lata – så långt går de för att få jobb
När Daniel Sung började hjälpa till runt sitt collegelag var det inte för att bli spelare.
Han ville in i sportindustrin – och insåg snabbt att konkurrensen var så hård att han behövde sticka ut.
Det slutade med att han tvättade lagets svettiga matchkläder, moppade golv efter träningar och bar utrustning fram och tillbaka. Ofta arbetade han 30–40 timmar i veckan, helt utan lön.
För Sung blev det ett sätt att visa arbetsmoral i en arbetsmarknad där Gen Z kämpar för att få in en fot eller åtminstone en lilltå.
Läs även: Arbetsgivarna tröttnar – ”De klarar inte grundläggande saker”. Dagens PS
19 000 sökande till samma praktikplats
När NBA öppnade ansökan till sitt prestigefyllda internshipprogram var trycket enormt.
Enligt Fortune kom det in 19 000 ansökningar till ett fåtal platser. Konkurrensen var stenhård – särskilt för en 19-åring som fortfarande var tidigt i sin karriär.
Men Sungs obetalda år bakom kulisserna gav honom något som stack ut: en berättelse om uthållighet.
Erfarenheten gav honom en berättelse som stack ut i konkurrensen och blev en viktig del av hans väg in i branschen.
LinkedIn blev genvägen in för Sung
När Sung delade sin resa på LinkedIn – ett år av obetalt arbete, hundratals avslag och en envis kamp för att ta sig in i sportindustrin – fick inlägget oväntad spridning.
Den ärliga berättelsen om motgångar och uthållighet blev viral och gav honom plötsligt flera jobberbjudanden. Parallellt lyckades han landa den eftertraktadw praktikplats hos LA Clippers, ett NBA-lag.
Missa inte: Gen Z växlar jobb i rekordfart – jagar utveckling. Realtid
Symbol för en generation under press
Sungs historia är inte en solskenssaga om att ”jobba hårt så löser sig allt”. Den visar hur svårt det är för många unga att ta sig in på arbetsmarknaden idag.
I juni 2026 var ungdomsarbetslösheten i Sverige 24,9 procent – den tredje högsta i EU, efter Rumänien och Italien.
Med hög arbetslöshet, en AI-utveckling som förändrar många juniora arbetsuppgifter och rekordstor konkurrens blir kreativitet – och ibland obetalt arbete – ett sätt för unga att försöka sticka ut på arbetsmarknaden.
Läs också: AI: Instegsjobben försvinner – det drabbar inte bara Gen Z. Realtid
