Företagen lägger allt mer pengar på att skapa morgondagens ledare. Samtidigt är forskningen långt ifrån överens om ledare ens går att skapa, eller om de föds sådana. Svaret, visar det sig, är mer komplicerat än både genetiker och utbildningsbransch vill ha det till.
Föds man till chef? Så stor roll spelar generna
Frågan ”föds eller skapas ledare?” har ställts i århundraden, och tas senast upp i en genomgång av skribenten Peter Fenech i tidskriften Psychology Now.
Slutsatsen där är att svaret är en blandning av arv och miljö, får stöd när man går till de underliggande källorna.
Missa inte: AI tvingar fram ett vägval för Gen Z: Specialist eller generalist. Realtid
Miljarderna växer – trots osäkerheten
Marknaden för ledarutveckling befinner sig i stark tillväxt.
Enligt analysföretaget Technavio väntas den globala marknaden för corporate leadership training växa med 31,4 miljarder dollar mellan 2025 och 2029, med en genomsnittlig årlig tillväxttakt på 11,7 procent.
Läs även: Därför blev babyboomers generationen som jobbade sig in i väggen. Dagens PS
Siffrorna sätter fingret på en paradox. I forskningsartikeln som Fenech lutar sig mot, konstaterar Marjan Boerma med kollegor att enbart USA lägger omkring 14 miljarder dollar per år på ledarskapsträning.
Om ledaregenskaper vore rent medfödda skulle en stor del av de pengarna vara bortkastade, och rekryteringen till toppositioner borde bygga på helt andra principer.
Vad generna faktiskt bidrar med
För att mäta arvets roll använder forskare tvillingstudier, som jämför enäggs- och tvåäggstvillingar. I studien Born to Lead? från 2013 skattar Jan-Emmanuel De Neve och medförfattare ärftligheten i att inneha en ledarroll till 24 procent, och identifierar genvarianten rs4950 som statistiskt kopplad till ledarskap.
Missa inte: Musk vill ha hantverkare – till jobb ”utanför jorden”. Realtid
Men den populära ”30-procentssiffran” härrör egentligen från andra tvillingstudier, forskaren Richard Arvey och hans team landade på ungefär 31 procent, där genetiken förklarade omkring 31 procent av variationen medan miljön stod för resten, cirka 69 procent.
Oavsett vilken studie man lutar sig mot är slutsatsen densamma. Arvet spelar roll, men är inte den enda förklaringen.
Den nordiska nyansen
Nyare forskning ger bilden en oväntad twist. I en studie publicerad i The Leadership Quarterly 2024 följdes 1 079 danska tvillingpar vid tre tidpunkter över tio år. Resultatet visar att genetiken betyder mindre när kohorten är ung och ökar i betydelse med åldern.
Läs även: Ett långt liv sitter i generna, men fem år står på spel. E55
Forskarna kopplar mönstret till att fri tillgång till utbildning och trösklar in på arbetsmarknaden dämpar genetikens genomslag tidigt i vuxenlivet.
Den nordiska modellen tycks jämna ut ”födda ledare”-försprånget i unga år, medan anlagen slår igenom tydligare först när människor sorterar in i olika roller senare i karriären.
Egenskaperna vi värderar går att lära in
Vad som räknas som gott ledarskap idag talar också för miljöns sida.
Realtid har tidigare skrivit om hur dagens chefsroll ställer nya krav, där tydlig vision, beslutsförmåga och förmågan att lyssna lyfts fram som avgörande egenskaper.
En liknande bild ger forskaren Adam Galinsky.
Han menar att en ledare behöver behärska tre roller: visionären som kommunicerar en värderingsdriven framtidsbild, förebilden som visar vägen genom handling, och mentorn som lyfter sina medarbetare.
Det gemensamma för dessa egenskaper är att de i hög grad är inlärbara beteenden snarare än medfödda drag. vilket lutar mot nurture-sidan i debatten.
