Anställda saboterar företagets AI – av rädsla för jobbet

Enligt en rapport från AI-bolaget Writer och analysföretaget Workplace Intelligence uppger 29 procent av de anställda att de medvetet undergräver företagets AI-strategi.

Bland Gen Z-arbetstagare stiger andelen till 44 procent. Undersökningen omfattar 2 400 kunskapsarbetare i USA, Storbritannien och Europa, varav 1 200 chefer på högsta nivå.

Missa inte: AI-kapprustning på arbetsmarknaden: ”Ingen sida är nöjd”. Realtid

Sabotaget tar konkreta former. Anställda matar in känslig företagsinformation i oauktoriserade, publika AI-verktyg, använder egna ”skugg-AI”-system utanför it-avdelningens kontroll eller vägrar helt enkelt att röra de verktyg arbetsgivaren beslutat om.

I vissa fall manipuleras interna mätvärden eller produceras avsiktligt undermåligt arbete för att få tekniken att framstå som verkningslös, enligt rapporten.

Drivkraften är i hög grad rädsla. Av dem som medgav sabotage angav 30 procent oron för att AI ska ta deras jobb som främsta skäl.

Samtidigt tycks strategin slå tillbaka. Enligt Writer och Workplace Intelligence uppger 60 procent av cheferna att de överväger att säga upp anställda som vägrar använda AI, medan de så kallade superanvändarna avancerar snabbare i lön och karriär.

Lönerna tar smällen – inte jobben

Men själva jobbrädslan kan vara delvis felriktad. En ny rapport från kapitalförvaltaren Apollo Global Management pekar på att AI:s tidigaste mätbara effekt inte är uppsägningar, utan krympande löner.

Apollos chefsekonom Torsten Slok och analytikern Sania Edlich har använt faktisk användningsdata från Anthropics AI-modell Claude och funnit att yrken med hög AI-exponering fått en real löneutveckling som bromsat in med 6,7 procentenheter efter 2023, utan någon statistiskt säkerställd effekt på sysselsättningen.

Läs även: Kan AI lösa alzheimer-gåtan? ”Svårt att veta vad som är hajp”. Dagens PS

Slutsatsen är att företagen fångar upp produktivitetsvinsterna genom lönekompression i stället för personalnedskärningar, skriver Fortune. De anställda anar att maskinerna gör dem fattigare, inte arbetslösa är Sloks slutsats.

Enligt Apollo sitter i dag omkring 5,8 miljoner amerikanska arbetstagare i yrken som är exponerade nog att känna av pressen, motsvarande ett beräknat inkomstbortfall på 28 miljarder dollar per år.