Ett politiskt parti kan inte bara hänvisa till yttrandefriheten för att använda ett känt varumärke. Det slår EU-domstolen fast i tvisten mellan Ikea och belgiska Vlaams Belang. Sista ordet har dock en belgisk domstol.
Högerpopulister lånade Ikeas logga – nu får de mothugg i EU-domstolen
I november 2022 presenterade det flamländska högerpopulistiska partiet Vlaams Belang ett förslag om att reformera Belgiens asyl- och migrationspolitik. Förslaget kallades ”IKEA-plan”, en förkortning av ”Immigratie Kan Echt Anders”, ungefär ”invandring kan verkligen göras annorlunda”.
Materialet innehöll Ikeas varumärken och figurer som liknade dem i möbeljättens monteringsanvisningar, och presskonferensen spreds i sociala medier. Enligt EU Perspectives beskrev partiet kampanjen som en lekfull parodi, inspirerad av Sveriges stramare migrationspolitik.
Missa inte: Ikea går emot strömmen i AI-krisen. Realtid
Ikea reagerade snabbt. Bolaget tog bestämt avstånd från att dess varumärken och formspråk användes i partiets politiska kommunikation.
Inter Ikea Systems, det nederländska bolag som äger Ikeas varumärken, stämde sedan vid handelsdomstolen i Bryssel föreningen Vrijheidsfonds, som drivit kampanjen.
Medgav intrånget
Vrijheidsfonds medgav att föreningen använt varumärkena utan tillstånd. Den hävdade dock att syftet var att låna Ikeas renommé för att förstärka budskapet, och att detta skyddades av yttrandefriheten, inklusive rätten till politisk parodi.
Den belgiska domstolen såg en konflikt mellan två grundläggande rättigheter av samma rang, äganderätten och yttrandefriheten, och vände sig till EU-domstolen.
Läs även: Ikea-fåtöljen kostade 268 kronor och klubbades för 190 000 kronor. Dagens PS
I tisdags meddelade EU-domstolens stora avdelning sitt förhandsavgörande.
Domstolen konstaterar att EU:s regelverk inte preciserar begreppet ”skälig anledning”, men att det ska tillämpas med full respekt för yttrandefriheten. Att enbart åberopa yttrandefriheten räcker ändå inte. Den som använder ett känt varumärke måste redovisa konkreta skäl och visa att de väger tyngre än innehavarens rättigheter.
Neutralitet väger tungt
Domstolen pekar ut vad den nationella domstolen ska pröva. Den ska bedöma om varumärket använts i god tro, till exempel för att säga något om varumärket, bolaget eller dess produkter. Den ska också väga in om användningen bidrar till en debatt av allmänintresse och vilka konsekvenser den får för innehavaren. En särskild faktor är om användningen kan ge intryck av att ett politiskt neutralt företag stöder budskapet.
Missa inte: Ikea varslar 850 – så många finns i Sverige. Realtid
I det aktuella fallet kan användningen enligt domstolen vara till ”betydande förfång” för Ikeas varumärken. Det framgår därför inte att partiets intresse väger tyngre. Det är dock den belgiska domstolen som ska avgöra saken.
Domstolen följer därmed i stort generaladvokat Maciej Szpunar. I sitt förslag i november 2025 konstaterade han att varumärket användes för att öka kampanjens synlighet snarare än för att bidra till debatten, och att Ikea aldrig deltagit i migrationsdebatten.
Parodi inte uteslutet
Domen stänger ändå inte dörren för politisk satir. Dirk Visser, professor i immaterialrätt, påpekar i Mr. Online att domstolen bekräftar att politisk parodi i princip kan utgöra skälig anledning, så länge yttrandefriheten väger tyngre än innehavarens intresse.
Visser bedömer också att tvisten i praktiken sannolikt är över. Ikea har visat att bolaget inte står bakom partiet, och Vlaams Belang har redan fått sin publicitet. Enligt VRT ska den belgiska domstolen nu pröva om partiet gjort fel och om Ikea ska få skadestånd.
Det är inte första gången partiet hamnat i EU-domstolen på det här sättet. För drygt ett decennium sedan använde Vlaams Belang omslaget till ett Suske en Wiske-album, och även det fallet prövades av EU-domstolen 2014.
För Ikea står mycket på spel. Bolaget har toppat Brand Finance lista över Sveriges mest värdefulla varumärken varje år sedan mätningarna började 2015.
Varumärkesskydd har samtidigt blivit en allt hetare fråga för svenska bolag, bland annat när ryska aktörer tagit över varumärken efter att västerländska företag lämnat landet.
