Risken för att utnyttjas för penningtvätt har ökat på bred front i det svenska näringslivet. Det framgår av den uppdaterade nationella riskbedömningen av penningtvätt och finansiering av terrorism, som Samordningsfunktionen vid Polismyndigheten publicerade på onsdagen.
Penningtvätten ökar: Fyra branscher i riskzonen
Bakom rapporten står 17 organisationer, däribland Finansinspektionen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket och Kronofogden.
Risknivån bedöms generellt som högre än i mätningen från 2020/2021, och hela 16 sektorer hamnar nu på den högsta risknivån för penningtvätt.
Läs även: Penningtvätt: Polisen kräver mer av bankerna. Dagens PS
Förklaringen är enligt rapporten att hotet från organiserad brottslighet ökat och blivit alltmer integrerat i den legala samhällsstrukturen,men också att myndigheterna fått större insikt om de kriminella aktörernas förmåga.
Fyra branscher har extra hög risk
När hänsyn tas till samhällskonsekvenserna bedöms fyra branscher som högrisk i ett nationellt perspektiv: bank- och finansieringsrörelse, betalningsinstitut, bokförings- och redovisningstjänster samt fastighetsmäklare.
Missa inte: Kampen mot penningtvätt: ”Regelverket drabbar många oskyldiga”. Realtid
Den kriminella ekonomin omsätter årligen minst 352 miljarder kronor, enligt Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, och aktörerna är beroende av att tvätta vinsterna för att kunna använda dem i den legala ekonomin – ofta via företag och företagskonton.
”Penningtvätt är en grundläggande förutsättning för den organiserade brottsligheten. Att motverka penningtvätt är att angripa dess ekonomiska infrastruktur”, säger senior åklagare Petra Götell, Åklagarmyndighetens representant i Samordningsfunktionen i en kommentar.
Banksektorn väger tyngst
Trots att bankernas kontrollsystem förbättrats räcker de enligt rapporten inte till för att hindra att mycket stora belopp tvättas genom sektorn, vilket riskerar att urholka förtroendet för det finansiella systemet.
Bland riskfaktorerna lyfts missbruk av identiteter, målvakter och snabbt förändrade transaktionsmönster, liksom att kriminella registrerar andra personers identiteter som bolagsföreträdare, ofta via så kallade historikbolag som ger direkt tillgång till företagskontot.
Läs även: Tonåring avslöjade rysk penningtvätt för 350 miljarder dollar – nu sanktionerad. Dagens PS
En särskild sårbarhet är att kontonummer ofta saknas i överföringar mellan aktörer på grund av brister i den svenska betalningsinfrastrukturen, något kriminella utnyttjar systematiskt.
Finansinspektionen har förelagt Bankgirots svenska ägarbanker att åtgärda bristerna senast den 31 december 2026.
Fastigheter ett attraktivt verktyg
Även fastighetsbranschen beskrivs som ett attraktivt verktyg för att tvätta och investera brottsvinster, och otillräckliga kontroller gör det möjligt för både svenska och utländska aktörer att tvätta stora belopp via svenska fastigheter, något som kan påverka förtroendet för marknadens prissättning.
Missa inte: EU till Sverige: Ni måste skärpa straffen för penningtvätt. Realtid
Finanspolisen anser att inrapporteringen från branschen är för låg i förhållande till risken.
”Viktigast av allt när man identifierar någonting är att faktiskt agera. Inte bara att rapportera in till Finanspolisen utan även att stoppa affären”, säger Lena Palmklint, chef för Finanspolisen.
Anmälningarna har fördubblats
Utvecklingen avspeglas i statistiken.
Antalet anmälda penningtvättsbrott uppgick till omkring 19 000 under 2024, mot drygt 9 000 år 2020, och Finanspolisen tog emot över 60 000 misstankerapporter, mer än en fördubbling sedan 2020. Antalet lagförda tredubblades, till drygt 5 000.
”Det är avgörande att myndigheter samarbetar, eftersom kriminella nätverk använder komplexa och gränsöverskridande upplägg för att dölja tillgångarnas ursprung”, säger Linda Gustafsson, penningtvättstrateg hos Kronofogden.
Försvaret har stärkts – men räcker inte
Rapporten konstaterar att försvaret stärkts genom skärpt lagstiftning, sekretessbrytande regler och nya verktyg för att återta brottsvinster, men att kontrollsystemen ännu inte räcker mot aktörer som löpande behöver tvätta stora volymer brottsvinster.
Samordningsfunktionen påpekar också att bedömningsskalan behöver kalibreras om, eftersom merparten av sektorerna nu hamnar på den högsta nivån.
