Sverige och Norden sitter på stora mineralfyndigheter, men långa tillståndsprocesser, bristande förutsägbarhet och svårigheter att hitta kapital gör det svårt att få igång nya gruvprojekt. Det menar Pia Pehrson som arbetat med gruvjuridik i över 20 år.
Gruvjuristen: "Politikerna måste sluta lägga hinder i vägen"
Pia Pehrson, advokat och partner på Foyen Advokatfirma är ansvarig för byråns mark- och miljörättsgrupp och sammankallande för advokatfirmans gruvgrupp.
Hon beskriver en bransch som präglas av höga trösklar, både juridiska och finansiella.
”Det är dubbelprövning i Sverige. Det räcker inte med en bearbetningskoncession enligt minerallagen, utan du ska också ha ett miljötillstånd enligt miljöbalken”, säger Pehrson till Realtid och pekar på att detta gör processen extra komplicerad jämfört med exempelvis täktverksamhet.
Missa inte: ”Kunder hittar 40 fel som inte är problem” – toppadvokaten om AI. Realtid
Till det kommer ofta ytterligare prövningar kopplade till Natura 2000-områden, skyddade arter och rennäringens intressen.
Sammantaget innebär det att det kan ta många år innan ett gruvprojekt får grönt ljus. om det ens får det.
Kapitalförsörjningen en flaskhals
En central utmaning är att hitta finansiering, inte minst i de tidiga skedena. Prospektering kräver stora resurser och långt ifrån alla undersökningar leder till en lönsam fyndighet.
”Det är inte bara ett problem i Norden, utan överallt i världen. Det finns väldigt mycket annat som kapitalet kan syssla med”, säger Pehrson.
Hon lyfter Kanada som ett föredöme, där staten erbjuder direktstöd och fördelaktiga lån till gruvprojekt i tidigt skede, bland annat i samarbete med ursprungsbefolkningen.
Läs även: Oprövade företag får miljarder till nya gruvor i USA. Dagens PS
EU har genom Critical Raw Materials Act signalerat liknande ambitioner, men de konkreta finansieringslösningarna har ännu inte fallit på plats, enligt Pehrson.
”Om man har höga ambitioner med Critical Raw Materials Act så måste man också hitta lösningar på finansiering”, säger hon.
Osäkerhet skrämmer investerare
Pehrson pekar också på att den bristande förutsägbarheten i svenska tillståndsprocesser är ett hinder för investeringar. Att inte kunna ge besked om när, eller ens om, ett tillstånd kommer att beviljas gör det svårt att attrahera kapital, inte minst från utlandet.
”Man vill ha en tidsplan, man vill veta när beskedet kommer. I dagens läge är det inte möjligt att ge det i Sverige”, säger hon.
Missa inte: Övergivna gruvor kan bli gigantiska batterier. Realtid
Problemet förvärras av att frågor ibland dyker upp sent i processen och kan kräva utredningar som sträcker sig över flera säsonger, vilket leder till stora förseningar.
Pehrson efterlyser ett mer fokuserat förfarande där de viktigaste frågorna identifieras tidigt.
Oro över ny miljöprövningsmyndighet
Den planerade nya miljöprövningsmyndigheten, som ska ersätta dagens prövning i mark- och miljödomstolarna, väcker oro hos Pehrson. Hon har debatterat frågan i Dagens Industri och menar att kompetensförsörjningen blir en stor utmaning.
”Det är inte så att det finns en kö av kompetenta erfarna miljöhandläggare som man bara kan plocka in i en ny myndighet. Det kommer ta flera år innan en sådan myndighet fungerar och kan leverera”, säger hon.
Läs även: Kaunis Iron siktar mot börsen. Dagens PS
Dessutom har osäkerheten kring omorganisationen redan lett till att kompetens lämnar länsstyrelserna och miljöprövningsdelegationerna, vilket riskerar att ytterligare fördröja pågående ärenden.
Kommunalt veto kontraproduktivt
Pehrson är även kritisk till det kommunala vetot, som nyligen föreslogs att återinföras för alunskiffer bara en och en halv månad efter att förbudet mot uranbrytning avskaffats.
Hon jämför med vindkraften, där det kommunala vetot innebär att vindkraftverk inte kan byggas där det blåser bäst utan styrs av lokalpolitiska hänsyn.
”Om man har ett nationellt eller EU-nivåintresse av gruvverksamhet kan man inte lägga det på kommunal nivå”, säger hon.
Rennäringen – en svår balansfråga
I norra Sverige kolliderar gruvintressena ofta med rennäringen.
Pehrson menar att konflikterna går att hantera, men att det kräver att bolagen börjar dialogen tidigt och arbetar seriöst med att hitta lösningar.
”Fyndigheten går oftast inte att flytta, den är där den är. Då kan man hamna i en väldigt stark konflikt”, säger hon, men betonar att tidig och konstruktiv dialog är nyckeln.
EU:s motstridiga regelverk
Pehrson efterlyser en översyn av EU:s samlade regelverk, där ramvattendirektivet, art- och habitatskyddet och den nya naturrestaureringsakten ibland ställer motstridiga krav på gruvbranschen.
I Sverige skulle till exempel dubbelprövningen kunna tas bort genom att bygga in miljökraven i minerallagen, menar hon.
”Sverige och Norden har enorma möjligheter att utvecklas. Men politikerna måste våga fatta beslut och inte lägga fler hinder i vägen”.
