Den organiserade bedrägeribrottsligheten har vuxit till en industri som varje år drar in mångmiljardbelopp i Sverige. Men bekämpningen har inte hängt med, utan riktar fortfarande in sig på enskilda gärningar snarare än på de bolagsnät och den tekniska infrastruktur som gör upplägget möjligt.
Bedrägeriexpert: Myndigheterna ser bara toppen av isberget
Det menar bedrägerianalytikern Peter Forsman i en intervju med EFN.
Missa inte: Flera får fängelse i omfattande ekobrottshärva kring fastigheter. Realtid
Forsman har bevakat nätrelaterade bedrägerier i mer än två decennier, tidigare vid Internetstiftelsen och numera som bedrägerispecialist på Svea Bank.
Hans slutsatser är samlade i rapporten Från bluffakturor till kriminella ekosystem, som följer utvecklingen från 2013 fram till i dag, från investeringsbedrägerier till komplicerade momskaruseller av MTIC-typ, där EU:s momssystem utnyttjas för att lura till sig miljardbelopp.
Måste ta helhetsgrepp
Poängen, menar han, är att det inte längre går att kartlägga en bedragare i taget. Marknaden har delats upp i specialiteter: vissa aktörer levererar bolag och målvakter, andra sköter den tekniska uppbyggnaden, tvättar pengarna eller omvandlar vinsterna till fordon och fastigheter.
”Det viktigaste myndigheterna fortfarande missar är hur rollerna för bolag, domäner, konton, målvakter och adresser skiftar över tid, säger” han till EFN.
Läs även: Tusentals kan ha rätt till pengar från banken: ”Har blivit lurade”. Dagens PS
Han anser också att de digitala spåren används för dåligt. Servrar, IP-adresser och certifikat kopplade till domännamn och e-postadresser kan binda samman upplägg som vid första anblicken ser fristående ut, men någon systematisk kartläggning av det slaget görs inte i dag.
Misstänker högre summor i den kriminella ekonomin
Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) uppskattade tidigare i år att den kriminella ekonomin omsätter omkring 352 miljarder kronor per år och ger 185 miljarder i brottsvinster.
Forsman menar att den summan är i underkant, eftersom samhällets kostnader för bedrägeriskydd, försäkringar och rättsprocesser inte finns med. Själv gissar han på någonstans mellan 500 miljarder och en biljon kronor årligen.
Missa inte: Frias på alla punkter i omfattande momshärva. Realtid
Volymerna syns även i anmälningsstatistiken där 88 764 kortbedrägerier anmäldes under ett år, en uppgång med 53 procent jämfört med 2022.
Finansinspektionen varnade för 186 bedrägliga aktörer under 2025, mot 12 året innan, och i mars i år tillkom 104 till, de flesta utgav sig för att vara tradingbolag.
Bankerna allt viktigare spelare
Parallellt ökar trycket på bankerna.
Bedragarnas vinst per upplägg har fallit från 92 500 till 37 800 kronor sedan bankerna infört spärrar och varninga, samtidigt som antalet polisanmälningar ligger kvar.
Finansinspektionens avdelningschef Mithra Sundberg säger till Råd & Rön att det vore rimligt att bankerna bär en större del av förlusten.
