Techjättarna tjänar allt mer på AI-boomen. För resten av de amerikanska storbolagen syns ingen effekt alls, varken i marginaler, intäkter per anställd eller produktivitet. Det visar en ny analys från Apollo.
Toppekonomen: AI har inte gett resten av näringslivet en krona
Trots enorma investeringar och massiv hajp har AI hittills inte gett det amerikanska näringslivet utanför techsektorn någon ekonomisk utdelning.
Det är slutsatsen i en analys som Torsten Slok, chefekonom på Apollo Global Management, publicerade den 24 oktober.
Missa inte: Hackare lät AI-agenter bryta sig in hos över 100 bolag – för 50 dollar styck. Realtid
Slok har jämfört de sju amerikanska techjättarna, de så kallade Magnificent Seven, med de övriga 493 bolagen i S&P 500.
Bilden är entydig. Hos techjättarna stiger intäkterna per anställd, justerat för inflation, och vinstmarginalerna pekar uppåt. Hos de 493 övriga bolagen är båda kurvorna i stort sett platta.
Samtidigt finns det, enligt Slok, fortfarande inga tecken på att AI lyfter produktivitetstillväxten i den amerikanska ekonomin. Han hänvisar till San Francisco Feds mått på totalfaktorproduktivitet.
Från tillväxtmotor till kostnad
Sloks slutsats är att storbolagen utanför techsektorn nu börjar backa. Eftersom AI inte syns på sista raden ser allt fler bolag sina utgifter för så kallade tokens, alltså betalningen för att använda AI-modellerna, som en kostnad som pressar marginalerna snarare än som en källa till tillväxt.
Läs även: 6 500 miljarder ska in i AI – börsvinnarna som många missat. Dagens PS
Enligt data från betalbolaget Ramp, som Slok hänvisar till, är AI-utgifterna extremt koncentrerade till ett litet antal bolag, främst riskkapitalfinansierade techföretag. Det traditionella näringslivet behöver inte de senaste modellerna och är inte berett att betala för dem, menar Apollos chefekonom.
Så länge AI-användningen är begränsad till en liten del av ekonomin blir de makroekonomiska effekterna mycket små, skriver han.
Slok pekar också på en djupare utmaning. AI kan vara en utmärkt kalkylator, men i affärslivet handlar intelligens främst om omdöme. Tekniken förstår inte ansvar, förtroende, kultur eller oskrivna regler, faktorer som i slutändan avgör intäkter och marginaler, enligt Slok.
”AI-berättelsen kommer att avgöras i S&P 493, inte i Magnificent Seven”, skriver han.
Ett mönster som håller i sig
Det är inte första gången Slok lyfter frågan. Redan i somras visade han att techjättarnas nettomarginaler stigit från omkring 15 procent första kvartalet 2023 till cirka 25 procent första kvartalet 2026, medan de övriga 493 bolagen legat kvar kring 10 procent, rapporterade Fortune.
Missa inte: Domstol sågade advokatens ”AI-skräp” – hon svarade med 82 sidor. Realtid
Han varnade då för en smärtsam omvärdering av AI-bolagen på börsen, eftersom deras höga värderingar bygger på antagandet att AI till slut ska lyfta marginalerna i resten av näringslivet. Lönsamhetslyftet utanför tech kan dröja betydligt längre än Wall Street räknar med, skrev Slok enligt The Decoder.
I augusti konstaterade han i en uppföljning att ju längre det dröjer innan S&P 493 får avkastning, desto större blir riskerna för en ekonomi och en börs som är så koncentrerad till AI-handeln.
Samma bild i Norden
Mönstret känns igen från undersökningar på företagsnivå. Realtid har tidigare rapporterat om en KPMG-analys som visade att hälften av de företag som skalar upp AI inte kan visa någon avkastning.
En rapport från BCG Platinion visade i somras att endast fyra procent av de nordiska bolagen anser att AI-investeringarna gett betydande avkastning, något som fått allt fler styrelser att kräva svar.
Även marknaden har börjat tappa tålamodet. Dagens PS har rapporterat att en av rapportsäsongens största besvikelser var att så få bolag kunde visa hur AI bidrar till lönsamheten.
Den avgörande frågan framåt, enligt Slok, är om det breda näringslivet kan omvandla allt billigare AI till högre tillväxt och bättre marginaler, även när modellerna blir en handelsvara. Det kan vara svårare än det låter, skriver han.
