Efter år av uppmaningar om att använda tekniken oavsett kostnaderna ställer sig bolagsledningar nu en betydligt svårare fråga: vad får vi tillbaka? Nordiska bolag har hittills svårt att svara.
Nu kräver styrelserna svar: Vad får jag egentligen för AI-pengarna?
Många arbetsgivare inledningsvis mätte ren användning, hur mycket varje anställd konsumerar av tekniken, innan budgetdisciplinen hann ikapp, skriver The Economist.
Missa inte: Wall Street-banker kallas till SEC efter AI-fondens krasch. Realtid
Ett sådant mått säger dock ingenting om huruvida värde skapas. Tidsbesparingar som sprids ut över enskilda medarbetares arbetsdagar syns sällan i något resultat.
Fyra procent ser betydande avkastning
Siffrorna från Norden är nedslående.
En rapport från BCG Platinion visar att endast fyra procent av de nordiska bolagen anser att deras AI-investeringar gett ”betydande avkastning”
Deloitte når liknande slutsatser i studien AI ROI: The paradox of rising investment and elusive returns.
Läs även: Christer Gardell får flashbacks – ”det gick ju åt helvete”. Dagens PS
Sju av tio nordiska bolag lägger minst tio procent av sin IT-budget på AI-projekt, och en fjärdedel mer än 20 procent.
Ändå ser bara 33 procent resultat inom två år, mot 43 procent i övriga Europa. Undersökningen omfattar 1 742 respondenter i 13 länder, varav 266 nordiska, och genomfördes i augusti och september 2025.
Produktiviteten dröjer
Att avkastningen dröjer är delvis väntat. Ett uppmärksammat forskningsarbete av Kristina McElheran vid University of Toronto, Erik Brynjolfsson vid Stanford och medförfattare visar på en J-kurva: produktiviteten faller innan den stiger, och de kortsiktiga förlusterna är störst i äldre, etablerade bolag.
Studien bygger på två undersökningar från amerikanska Census Bureau av tiotusentals tillverkningsföretag 2017 och 2021.
Missa inte: Goldman: AI pressar ingångsjobben i Europa. Realtid
Bland de äldre anläggningarna förklaras ungefär en tredjedel av förlusterna av att företagen överger strukturerade rutiner för produktionsstyrning. Alltså av att man river ned det som tidigare höll koll på prestationen.
Studien mäter industriell AI i tillverkning, inte språkmodeller, men mekanismen är densamma där det är omställningen av arbetssätt som kostar, inte tekniken.
Realtid har tidigare rapporterat om att effekterna uteblir också på makronivå. Bidraget till den totala produktivitetstillväxten uppskattas till 0,25–0,5 procentenheter, och andelen arbetstimmar där tekniken faktiskt används ligger på knappt sex procent.
Tre sorters mått
Lösningen, enligt Economist, är att komplettera användningsmått med utfallsmått, produktivitet, kvalitet, kundnöjdhet, och med mått på hur väl förändringen hanteras nämligen medarbetarnas syn på införandet, uppbyggnaden av intern kompetens.
Kvalitetsdimensionen är avgörande. Att producera mer snabbare är värdelöst om det som produceras är sämre.
Även marknaden har tröttnat på löften. Dagens PS rapporterade i somras att en av rapportsäsongens största besvikelser var att få bolag kunde visa hur AI bidrar till lönsamhet eller effektivitet.
