Ingen bryter ännu metaller på asteroider. Ändå finns nu ett förslag på hur ett globalt skattesystem för rymdgruvdrift kan se ut och hur pengarna ska delas med länder som själva saknar rymdteknik.
Rymdgruvorna har inte startat – men skatten är redan på ritbordet
Bolag som en dag utvinner metaller på månen eller asteroider kan tjäna enorma summor. Frågan är hur stater ska ta sin del utan att kväva branschen innan den kommit igång.
Missa inte: Städfirmor i rymden kan vara nästa tillväxtmarknad. Realtid
Det är utgångspunkten för en forskningsrapport som Petr Zimčík, chef för Center for Economics and Data Analytics vid tjeckiska NEWTON University, är medförfattare till. Ramverket ska hantera inflation, valutarörelser och svängande råvarupriser, och samtidigt ge länder utan egen rymdkapacitet en del av intäkterna, skriver Mining.com.
”Det bästa är att dela upp de samlade skatteintäkterna från rymdgruvdrift för två olika syften. Det första är att skapa en global utdelning från rymdresurser till länderna”, säger han till Mining.com.
Intresset för metaller utanför jorden växer i takt med att Kina stramar åt exporten av kritiska mineraler och väst letar nya källor i allt mer extrema miljöer.
Ny skattemyndighet via FN
Enligt Zimčík kan en central skattemyndighet inrättas genom ett multilateralt avtal inom FN, ungefär som när rymdfördraget förhandlades fram på 1960-talet.
FN:s rymdkommitté Copuos är en naturlig startpunkt, men saknar egna verktyg för beskattning och tvång. I stället föreslår han en separat Space Resources Tax Authority, där Copuos bidrar med teknisk och juridisk expertis.
Läs även: Rymdlaser ska både skapa stjärnor och skicka el. Dagens PS
Efterlevnaden skulle skötas nationellt via licenser. Bolag som vill bryta i rymden måste få tillstånd av en deltagande stat, och skattereglerna kan göras till ett villkor för att få och behålla licensen.
Skatt först vid övervinst
Att beskatta materialet direkt vid utvinning vore administrativt enkelt, men skulle slå mot bolagen innan de tjänat in sina gigantiska investeringar. Zimčík förordar därför i ett första steg en skatt på ekonomisk ränta, alltså avkastning som uppstår först när investerings- och driftskostnader är täckta.
”Om gruvprojektet misslyckas skulle bolaget inte få en stor skattesmäll bara för att det utvunnit material”, säger han till Mining.com.
Missa inte: Framtidens datacenter flyttar ut i rymden – men Europa halkar efter. Realtid
På sikt, när resurserna kanske aldrig når jorden utan används till bränsledepåer eller baser på månen och Mars, kan systemet byggas ut med en liten avgift vid utvinning, en större skatt vid försäljning eller förbrukning och en slutreglering om resursen hamnar på en marknad på jorden.
Pengar till fattigare länder
Politiskt svårast är frågan om vem som ska få pengarna. En fast andel ska enligt förslaget gå till en global utdelning som fördelas efter befolkning, utvecklingsnivå och bidrag till rymdsektorn. En annan del kan gå till en fond för bland annat klimatanpassning och planetärt försvar.
Betalningarna ska uttryckligen klassas som skatt och inte ge äganderätt. Det är en viktig distinktion, eftersom rymdfördraget förbjuder stater att lägga beslag på himlakroppar.
Splittrat regelverk
I dag är regelverket splittrat. Sedan 2015 har USA, Luxemburg, Förenade Arabemiraten och Japan stiftat lagar som låter bolag utvinna och äga rymdresurser, enligt en rapport från World Trade Institute. Samtidigt har startups som amerikanska AstroForge gett sig in i asteroidracet.
Alla är inte övertygade. Juridikprofessorn Richard Painter vid University of Minnesota varnar i en färsk artikel för miljöpåverkan, risk för folkrättsbrott och väpnad konflikt. Men han konstaterar också att rymdgruvdrift sannolikt blir oundviklig om den visar sig lönsam, och att multilaterala avtal därför behövs.
Frågan har även nått riksdagen. Liberalen Joar Forssell har i en motion föreslagit att Sverige ska verka för en modern reglering av äganderätt i rymden, för att locka kapital till rymdteknik och gruvdrift, raka motsatsen till Zimčíks linje att betalningar inte ska ge några ägaranspråk.
