Från labb till elnät: Nu storsatsar oljegiganterna på fusion

De globala privata investeringarna i fusion nådde rekordnivån 4,48 miljarder dollar under 2025, en uppgång med 69 procent, som Realtid tidigare rapporterat.

Italienska Eni planerar ett kommersiellt fusionskraftverk i Europa i början av 2040-talet eller tidigare. Bolaget har bundit upp mer än en miljard dollar i ett avtal om att köpa el från Commonwealth Fusion Systems första kommersiella anläggning i USA rapporterar Oilprice.com.

Missa inte: Solpaneler har aldrig varit billigare – det är därför branschen blöder. Realtid

Francesca Ferrazza, chef för Enis magnetfusionssatsning, säger till Financial Times att konkurrensen i branschen har ökat kraftigt de senaste fem–sex åren. Fusion betraktades tidigare som forskning, men ses nu som en industri, enligt henne.

Commonwealth Fusion Systems tog in ytterligare en miljard dollar i juli och är därmed uppe i fyra miljarder i total finansiering. Anläggningen ARC i Virginia på 400 megawatt blev tidigare i år det första fusionsprojektet att ansöka om nätanslutning hos PJM. Google har avtalat om att köpa 200 megawatt av produktionen.

Tritium är flaskhalsen

Eni vill också sälja själva bränslesystemen. Tillsammans med brittiska UK Atomic Energy Authority har bolaget bildat ett joint venture för att utvinna, rena och återvinna deuterium och tritium, de två väteisotoper som de flesta reaktordesigner använder.

Läs även: Fusionsboom: 150 miljarder jagar en teknik som aldrig levererat. Dagens PS

Deuterium är stabilt och finns i havsvatten, ungefär en av 6 700 väteatomer. Tritium är radioaktivt, har en halveringstid på 12,3 år och förekommer naturligt bara i mycket små mängder. Ett fusionskraftverk på en gigawatt kan förbruka runt 55 kilo tritium per år.

Reaktorerna måste därför tillverka sitt eget bränsle i slutna kretslopp. Enis testanläggning vid UKAEA:s Culham-campus i Oxfordshire ska stå klar 2028.