Privata investeringar i kärnfusion nådde rekordnivån 4,48 miljarder dollar under 2025, en ökning med 69 procent. Drivkraften är AI-datacentrens skenande elbehov och en växande oro för energisäkerhet.
Rekordår för fusion – investeringarna skenar
Enligt FIA räknar omkring 71 procent av fusionsbolagen nu med att leverera kommersiell el till elnätet någon gång under 2030-talet, rapporterar Oilprice.com.
Missa inte: Slumpmässig upptäckt kan leda till stort batterigenombrott. Realtid
Förtroendet har börjat omsättas i konkreta avtal om markval och elleveranser med techbolagen.
Bindande avtal med Microsoft
Tydligast är Helion Energy, som för tre år sedan tecknade ett elköpsavtal med Microsoft om minst 50 megawatt från ett kommersiellt fusionskraftverk till 2028.
Till skillnad från en avsiktsförklaring är avtalet bindande, och Helion riskerar ekonomiska sanktioner från Microsoft och nätpartnern Constellation Energy om tidsplanen spricker.
Bolaget, som backas tungt av OpenAI-chefen Sam Altman, tog i fjol in 465 miljoner dollar i en Series G-runda ledd av Thrive Capital. Värderingen landade på 15,5 miljarder dollar.
Anläggningen Orion byggs i Malaga i delstaten Washington, strategiskt placerad nära Columbiafloden för att kunna mata Microsofts molninfrastruktur.
Läs även: Kvantdatorer har precis hittat nio lösningar till fusionsbränslet. Dagens PS
MIT-avknoppningen Commonwealth Fusion Systems tog i augusti 2025 in 863 miljoner dollar och närmar sig tre miljarder dollar i total finansiering.
Bland investerarna finns Nvidia, Google, Bill Gates Breakthrough Energy Ventures och Stanley Druckenmiller. Bolagets kraftverk ARC i Virginia ska ge omkring 400 megawatt i början av 2030-talet, motsvarande el till cirka 150 000 hushåll.
Europas bäst finansierade bolag
Münchenbaserade Proxima Fusion har nyligen tagit in 411 miljoner euro till en värdering på 2,4 miljarder euro, vilket gör bolaget till Europas mest värdefulla fusionsbolag.
Missa inte: Vågar inte längre använda Metas glasögon: ”Perversa”. Realtid
Google och tyska RWE gick in med 25 miljoner euro vardera.
Realtid har tidigare rapporterat om hur Proxima tecknat ett samarbetsavtal med delstaten Bayern, RWE och Max Planck-institutet för plasmafysik om demonstrationsanläggningen Alpha i Garching och kraftverket Stellaris på platsen för RWE:s nedlagda kärnkraftverk i Gundremmingen.
Bolaget bygger på stellaratorteknik, som till skillnad från den vanligare tokamakdesignen i teorin kan köras kontinuerligt.
Svenska spåret
Även Sverige är med i loppet.
Två av Sveriges största energibolag utvärderar en investering i Novatron, med rötter på KTH, som utlovar el till 40–60 öre per kilowattimme och planerar en anläggning i Stockholmsregionen med driftstart senast 2029.
Samma tidning noterar att SoftBanks grundare Masayoshi Son på ett event i Tokyo den 14 juli slog fast att fusion inom cirka 15 år blir den viktigaste energikällan för AI-datacenter, och att världens datacenter behöver 3 terawatt effekt till 2040.
Skepsisen kvarstår dock. Fusion har lovat genombrott i ett halvsekel och tekniken är fortfarande obevisad på reaktornivå.
