Du har troligen sett honom på tv. Han brukar prata om coronapandemin, svensk-kinesiska relationer och Asien i största allmänhet. Frédéric Cho, besitter minst sagt många kunskapsområden och menar att han precis som så många andra den senaste tiden också blivit en hobbyexpert i ämnet smittospridning, vilket gjort honom till en flitig kommentator i medierna under 2020.

I lite mer än sex år har han arbetat som rådgivare kring investeringar och affärsutveckling på den egna firman Frédéric Cho Advisory. Arbetet innebär en stor variation även om tyngdpunkten ligger på att hjälpa företag och institutionella nordiska investerare att hitta och komma i kontakt med intressanta bolag i Asien samt att kommunicera med dessa. Rådgivningen går åt andra hållet med.

– Mina dagar börjar vanligtvis med att jag läser av mejlen. Sedan hör jag med mina kinesiska vänner på Wechat. Jag fångar upp vad som har hänt i kinesisk media, främst Caixin, eller på sajter som Bloomberg, Reuters, FT och South China Morning Post och kommunicerar detta till de som är intresserade.

På Linkedin delar han dagligen uppdateringar från kinesisk och internationell media. Frédéric Cho är lika vältalig som påläst, både i skrift och person. Hans tjänst består i att ge väg- och rådgivning kring affärsutveckling, investeringar och marknadskommentarer i rollen som konsult.

– Jag erbjuder främst rådgivning och håller föredrag till svenska företag och finansiella institutioner för affärsutveckling med marknaderna i Kina/Hongkong eller när de letar efter en partner eller investerare från den regionen. Eller när de är på väg att förvärvas, eller få in, en kinesisk investerare. De behöver ofta någon att hålla i handen i olika moment av processen eller en konsult som kan leta vidare om det finns andra potentiella köpare eller investerare.

Han hjälper företagen att profilera deras utmaningar vid ett kinesiskt förvärv eller för affärsutvecklingsuppdrag och utför desktop research, due diligence och kommunikationsrådgivning.

Frédéric Cho Foto: Olof Ehrs

– Jag kan ta reda på om de kinesiska bolagen är fisk, fågel eller mittemellan och har ett antal sådana uppdrag under de senaste åren. Jag kommer ibland in i ”13:e timmen” när det redan finns rådgivare från finans, legal och revision inblandade men där de saknas erfarenhet och kunskap om Kina och hur kinesiska företag och investerare tänker och agerar.

Som vice ordförande för Sweden China Trade Council blir han också ofta tillfrågad om ämnen som den ekonomiska utvecklingen i Kina och regionen och marknadsförutsättningarna för svenska företag och han är så behjälplig han kan bli.

Förra veckan veckan var han med i ett webseminarium på Svenska handelskammaren i Kina.

– Jag var med och drog igång den handelskammaren i slutet på 90-talet och höll i den officiella invigningsceremonin i april 1998 på SAS Hotel i Peking. Det var kul. På detta webinarium pratade vi om hur handeln med Kina påverkats efter covid-19 och vad det kan leda till i de fortsatta handelsrelationerna.

Frédéric Chos första besök i Kina var för 40 år sedan. Hans far som var professor i japanska vid Stockholms universitet tog med honom och hela familjen dit på en resa under sommaren 1980. Hans pappa var korean född i Kina, utbildad i Japan och USA innan han slog sig ner i Sverige 1952 och modern fransyska från Paris som 1948 kommit till Stockholm och blivit musiklärare på Franska Skolan i Stockholm.

– I mitten av 1950-talet gifte sig mina föräldrar och slog sig ner i Uppsala där först min storasyster och senare jag föddes och växte upp. Vår familj var en akademikerfamilj med olika kulturer under ett och samma tak. Ena delen var det östasiatiska, den andra delen var det franska och svenska.

– Det var resan till Kina som gjorde att jag blev intresserad av att läsa kinesiska. Jag brukar skämtsamt säga att jag var en generation efter de som av ideologiska skäl var intresserade av Kina och en generation före de som senare var intresserade av Kina för marknadens skull.

Frédéric Cho menar att vi i år troligtvis kommer få se Kina gå om USA som vår sjunde största handelspartner. Han menar att den svenska exporten och importen till USA kan komma minska från 2019:s nivåer och Kina då har en stor chans att gå om.

– Förra året var Sveriges handelsomslutning med USA 219 miljarder och med Kina 216 miljarder. Vi är ett av få länder i EU som har handelsöverskott eller balans i handeln med Kina.

Eftersom att covid-19 drabbade den kinesiska ekonomin hårt från andra halvan av januari har smittan minst sagt präglat hans 2020. Han förklarar att de kinesiska nyckeltalen för första kvartalet 2020 hamnade på rekordlåga nivåer och trots att Kina var först in, först ut, reser de sig inte i samma takt som förut.

– Coronaviruset har givetvis drabbat Kinas ekonomi hårt. Landet stod helt stilla från slutet av januari och genom hela februari och större delen av mars, med utegångsförbud på flera platser i landet.

– Det här är ett förlorat år på många sätt och vis men nu handlar det om att förlora så lite som möjligt. Marknaden drabbades först av en utbudschock som sedan byttes ut till en efterfrågechock när omvärlden i sin tur började drabbas av coronaviruset.

Frédéric Cho började sin karriär våren 1986 som översättare och tolk till den svenske platschefen på Astra och några andra svenska läkemedelsföretags joint venture bolag i staden Wuxi, 10 mil väster om Shanghai. Det var för övrigt det första svenska joint venture-bolaget som etablerades i Kina. Dessförinnan var han doktorand med inriktning på kinesisk lingvistik på Stockholms Universitet.

Det var hans professor på Stockholms universitet Göran Malmqvist, professor i sinologi (vetenskapen om det kinesiska språket, reds anm) vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademin 1985-2019, som introducerade Frédéric till Astras dåvarande vd Ulf Widengren som erbjöd honom jobbet i Wuxi.

– Göran tyckte att jag skulle ringa honom och det gjorde jag och åkte ner till Södertälje. Näringslivet vad då helt främmande för mig. Ulf Widengren förklarade att de behövde någon som kunde kommunicera bättre med kineserna på plats och några månader senare var jag på plats i Wuxi, Jiangsu-provinsen. Astras första fabrik i Kina invigdes av statsminister Ingvar Carlsson och en delegation i början av april 1987.

– Jag blev sedan kontaktad av Handelsbanken. De hade 1982 som första nordiska bank öppnat ett representationskontor i Peking. Banken arbetade efter devisen som dåvarande utlandschefen Anders Ljungh hade myntat: ”Det var lättare att göra en kines till bankman än en bankman till kines”. Jag fick en fantastiskt bra utbildning på banken.

Frédéric Cho kom att arbeta på banken i två vändor, åren 1987 till 1994 och 2009 till 2014. Den första vändan var Kina ett så kallat statshandelsland, det vill säga länder som var mer planekonomier än marknadsekonomier och reglerade på alla sätt och vis. Den andra vändan hade Kina blivit mycket mer av en marknadsekonomi.

– 1990 började det hända saker i Kinas ekonomi. Shanghaibörsen öppnade i december 1990 och sedan Shenzhenbörsen under våren 1991. Deng Xiaopings resa i Sydkina i början av 1992 ingav förhoppningar om att Kina skulle satsa på att bli en marknadsekonomi.

Hösten 1992 flyttade han sedan från Peking till Taiwan och arbetade som Handelsbankens representant där med sidoansvar för den sydkoreanska marknaden. Han lämnade Handelsbanken 1994 för att gå till den anrika franska Banque Indosuez, en av de fyra första bankerna som fick öppna filialkontor i Shanghai, när myndigheterna började öppna upp för utländska banker i början av 1990-talet.

– Först fick jag ansvar för att sätta upp kreditavdelningen och året efter blev jag ansvarig internationella kunder, vilket i praktiken innebar företag från hela världen – Taiwan, Sydkorea, Japan, Singapore, Malaysia, Indonesien, Thailand, Australien, olika europeiska länder inklusive Norden samt USA. Jag jobbade en del med nordiska företag, för det här var ett drygt decennium innan de svenska bankerna började sätta upp filialkontor i Shanghai. Det fanns mycket att hämta bland de nordiska bolagen som hade etablerat sig i Kina.

Sedan gick han över till SEB:s kontor i Hongkong senhösten 1996. Han började ett drygt halvår innan Hongkong lämnades tillbaka till Kina den 30 juni 1997 efter att ha varit en brittisk koloni i över 150 år. Efter Hongkong flyttade Frédéric Cho till Peking och blev chef under tre och ett halvt år på SEB:s representationskontor i Peking.

– Den 2 juli 1997 startade Asienkrisen med att den thailändska valutan baht föll som en sten vilket orsakade dominoeffekter i hela Asien. Då var det många asiatiska bolag som var billiga. Kina stod då emot och devalverade inte sin valuta. Landet blev då ett nav och en trygg plats för hela ekonomin regionalt.

Frédéric Cho menar att samma oro som svenska företag har idag för internationella uppköp då rådde i Asien. Nu är läget det omvända.

Efter SEB blev han Kinarådgivare till Lars-Eric Petersson och ledningen på Skandia. Men operativt jobbade han först med att i Paris hålla i etableringen av Skandias kontor där för att sedan bli marknadschef på Skandias internetbank i Zurich.  

– I början av 2004 hamnade jag på Hagströmer & Qviberg (senare HQ Bank, reds anm). De hade börjat intressera sig för Kina och jag var med och drog igång mäkleriet med inriktning mot Kina, Hongkong, Taiwan och Sydkorea och jobbade senare med fokus på corporate finance och Kina. På HQ uppmuntrades jag till att vara medial och tala om Kinas ekonomi och aktiemarknad. Det lade nog grunden för min relation till media idag.

Tidigt 2006 blev han kontaktad av ett amerikanskt bolag som ville sätta upp mediebolaget Xinhua Finance Media i Kina. Under 2006 hade jag mitt lilla ”Berlusconi-imperium” i Kina som sysslade med allt från radio, film, tv, finansiella nyheter, tidskrifter till billboards, jag var coo och ansvarade för åtta bolag och 660 anställda. Främsta bedriften var att vi fick in NBC:s program ”Access Hollywood” på Inner Mongolia TV för sändning runt om i landet.

Frédéric Cho Foto: Olof Ehrs

– Jag sa upp mig lite senare från Xinhua Finance Media och gick tillbaka till HQ i två år. Efter det drog jag igång min egna konsultverksamhet i en första vända och hjälpte bland annat tredje AP-fonden som första uppdragsgivare att förstå utvecklingen på den kinesiska aktie- och kapitalmarknaden. Sedan fick jag ett uppdrag från Handelsbanken Capital Markets som ledde till att jag blev anställd där igen, 15 år efter att jag hade lämnat banken för första gången.

Han var med och utvecklade investmentbankens affärer med Kina och Hongkong och satte upp samarbetsavtal med Bank of China International på M&A-sidan och utvecklade samtidigt nära relationer med Citic Securities inom corporate finance och aktier.

– Jag har jobbat med alla olika delar av kinas finanssektor, är nog den ende i Norden med den erfarenheten, plus läkemedel och media. Media har en svår situation i Kina idag, samtidigt som det finns mycket bra information tillgänglig om landet från exempelvis mina vänner på Caixin Media.

– Utmaningen för oss alla är att vi behöver bli bättre på att förstå landet. Det finns ingen linjär riktning som svarar för alla branscher i Kina. Det går i vågor, ibland blir det mer liberalt och ibland blir det mer åtstramning.

Frédéric Cho menar att kinesiska medier är mycket bra på att uppfatta dessa tongångar från staten och anpassar sig väl efter pipan. Att Kina blir ett allt mer pluralistiskt samhälle ställer till nya utmaningar för kommunistpartiet.

– Många i Kina kräver mer öppenhet och frihandel och att landet ska vara ännu mer en del av världen. Allt fler kineser tycker och tänker till. Vi ska komma ihåg att skiftet har skett över en generation då Kina gått från att vara fattigt till att bli rikt. Idag har de näst flest dollarmiljardärer efter USA.

Vad tycker du om Social credit-systemet?
– För det första är det mer omdebatterat i Kina än vad vi tror. Det som sker är mer av experimentell natur än att det är allestädes närvarande i dag i samhället. Du kan se det som en modern variant av det sociala kontrollsystemet i Kina. Förut var det grannskapskommittéer och annat, nu är det digitalt. Kina lider lite grann av sin technördighet. De har ofta en övertro om att det digitala alltid funkar men i praktiken är det inte alltid så.

Till vardags bor han med sin fru och sina två döttrar i en lägenhet vid Tegnérlunden. Han är en glad amatörmusiker och spelar saxofon. När han pluggade i Kina spelade han i Pekings då enda rockband ”Peking All Stars” (ett internationellt gäng) under åren 1982 till 1984. Frédéric Cho är också intresserad av sport, mat, konst och litteratur. Familjen föredrar resor till Sydeuropa.

– Min fru, som under många år var en etablerad journalist, coachar mig mycket med min kommunikation. Hon har över 20 års erfarenhet från mediebranschen och har hjälpt mig mycket.

Något karriärtips?
– Välj det som du med glädje kan göra i 10 000 timmar, det är det som behövs. Det bör vara grunden i det du ska plugga eller göra. Jag var till exempel i yngre år helt besatt av att spela saxofon. Jag blev så pass bra att jag förstod hur medioker jag alltid skulle förbli. Men bra nog för att spela med andra utan att skämma ut mig. Att läsa fler internationella språk eller jobba på sin allmänbildning skadar aldrig heller.