En ansökan om resning är en begäran om att en dom som har fått laga kraft, det vill säga som inte längre kan överklagas, ska prövas på nytt. Eftersom utgångspunkten är att en sådan dom ska gälla förutsätter resning något alldeles särskilt. Det kan till exempel vara fråga om att ett vittne har lämnat falska uppgifter. För att resning ska beviljas krävs i så fall att uppgifterna kan antas ha påverkat utgången. Ett annat exempel är att det kan vara fråga om att nya omständigheter eller nya bevis har kommit fram efter det att målet avgjordes. För att en ansökan om resning ska kunna beviljas krävs då att det är sannolikt att utgången av målet hade blivit en annan om det som är nytt hade varit känt för domstolen när målet avgjordes. I rättegångsbalkens 58 kapitel anges ytterligare några undantagsfall då resning kan komma i fråga. Endast en ytterst liten andel av alla ansökningar om resning som kommer in till Högsta domstolen beviljas.

I det aktuella fallet har sökanden dömts för bland annat trolöshet mot huvudman till fängelse i sex år. Alexander Ernstberger ansökte om resning och påstod bland annat att ett vittne hade lämnat falska uppgifter i den ursprungliga rättegången. Högsta domstolen har kommit fram till att det inte är bevisat att vittnet lämnat falska uppgifter som kan antas ha påverkat utgången. Inte heller i övrigt anser domstolen att det finns skäl för resning. Högsta domstolen har därför avslagit resningsansökningen.