FinansNyhet

Handelsbanken: För tidigt för Riksbanken att höja styrräntan

Christina Nyman, HandelsbankenChristina Nyman, Handelsbanken
Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken.
Publicerad

”Att höja räntan för att elpriser är höga skulle bara urholka köpkraften än mer och riskerar att stoppa den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden”, säger Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom.

Realtid.se

Nya restriktioner och envisa flaskhalsproblem ger en svagare tillväxt i svensk ekonomi den närmaste tiden, men enligt Handelsbankens konjunkturrapport är underliggande ekonomi och jobbtillväxt stark.

– Företagen rustar för en fortsatt hög efterfrågan och ökar både investeringar och antalet anställda, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar till rapporten.

Banken konstaterar att de höga energipriserna har drivit upp inflationen till den högsta nivån sedan tidigt 1990-tal, men till skillnad från USA sticker inte den prisutvecklingen på andra varor och tjänster iväg. Därför anser Handelsbankens ekonomer att det är för tidigt för Riksbanken att höja styrräntan.

Annons

”Då ökar risken att löneavtalen nästa år hamnar lägre än vad som är förenligt med inflationsmålet. Det talar för att Riksbanken är tålmodig och väntar till slutet av 2023, efter avtalsrundan, med att höja räntan,” skriver banken.

Handelsbanken bedömer att inflationen kommer mattas av under 2022, men på grund av den ovanligt höga inflationen ser inte längre alla centralbanker det som möjligt att förlita sig på prognoser och minskar därför stimulansåtgärderna. Inte minst Federal Reserve, väntas strama åt snabbare för att hantera risken för en ihållande hög inflation. Sammantaget beräknas världsekonomin öka med 4,4 procent under 2022, en tydlig nedgång från 2021. Under åren 2023–2024 räknar bankens ekonomer med en global BNP-tillväxt på 3,7 respektive 3,3 procent.

Omställningen till volatil energi ger också volatila priser. 

Annons

–Den gröna omställningen måste kombineras med en energipolitik som säkerställer väderoberoende energitillförsel, och att utsatta hushåll kompenseras för höga energipriser, för att det inte ska bli omfattande bakslag i omställningen. Regeringens aviserade elkompensation på 7 miljarder kronor till hushåll för höga energipriser kan ses i det ljuset, säger Christina Nyman.

Sårbarheten i energisektorn understryks också av den geopolitiska oron kring Ryssland och Nato om Ukraina, som bland annat skulle kunna leda till ännu högre energipriser om konflikten eskalerar ytterligare.

– Det skulle i sin tur medföra urholkad köpkraft men också risk för energibrist, med konsekvenser för industrin och hela samhället, säger Christina Nyman.

Annons

Successivt kommer energipriserna bidra allt mindre till inflationen som då faller tillbaka under Riksbankens mål. Men en allt starkare arbetsmarknad och högre löner i 2023 års avtalsrörelse talar för att det underliggande inflationstrycket stiger under 2023 och 2024. I slutet av prognosperioden bedömer Handelsbankens experter att inflationen kommer att ligga kring inflationsmålet på 2 procent.  

BNP väntas öka med 3,6 procent i år, med 2,2 procent 2023 och 1,9 2024.

Bankens prognos är att bostadspriserna stiger med omkring 5 procent i år, för att sedan bromsa in.

 

Annons