Annons

Annons

Revisorsinspektionens agerande stärker Big 4

Noterade företag har i praktiken enbart The Big 4 (Deloitte, EY, KPMG, PWC) att välja på. Situationen har förvärrats genom reglering på EU-nivå. Det skriver Jan Marton, docent och verksam vid Handels­högskolan i Göteborg.

När ett noterat företag ska välja ny revisor kan en av de fyra falla bort som möjligt alternativ genom rotationskrav. Ytterligare en av de fyra kan falla bort genom att man tillhandahåller rådgivning i alltför hög omfattning. Det gör att det i många fall endast är två revisionsbyråer som är möjliga att välja i samband med en upphandling av revision. I diskussionen framförs att bristande konkurrens mellan revisorer kan försämra revisionens kvalitet.

I Sverige är Revisorsinspektionen (RI) den myndighet som ansvarar för att reglera och utöva tillsyn över revisionsbranschen. Man kan därför förvänta sig att RI skulle agera för att stärka konkurrensen inom revisionsbranschen, men inom ett område har man snarare agerat för att stärka Big 4:s ställning.

Under sommaren 2018 förändrade RI föreskrifterna för auktorisation av revisorer, exempelvis med avseende på vilka utbildningskrav som ska uppfyllas. I praktiken innebär förändringen en avreglering, där större krav ställs på att revisionsbyråerna själva tar ansvar för utbildningen av sina anställda. Exempelvis ersätts tydligt specificerade krav på utbildning på universitet eller högskola med mer principbaserade – och därmed mer svårtolkade – krav. Förändringen innebär också att i princip all utbildning kan bedrivas av revisionsbyråerna själva snarare än på universitet eller högskola. Att en revisor har rätt kompetens som grund för revisorsprov och auktorisation ska säkerställas genom att revisionsbyråerna själva upprättar utbildningsplaner för sina anställda.

Annons

Annons

Att upprätta utbildningsplaner, baserat på principbaserade föreskrifter som kräver tolkning, är lättare för de revisionsbyråer som har mest resurser för denna aktivitet, det vill säga Big 4. Det är även dessa revisionsbyråer som kommer att ha lättast att erbjuda intern utbildning för att ersätta den utbildning som tidigare skett via universitet och högskola. Följden blir att de nya föreskrifterna får den – uppenbarligen oavsedda – effekten att stärka Big 4:s konkurrenskraft.

Om detta är en oavsedd effekt, vilka är då de avsedda effekterna med RI:s förändrade föreskrifter? I samband med de diskussioner som fördes under 2018 om nya föreskrifter tryckte högskolesektorn på för att få tydligare motivering till förändringen. De motiveringar som gavs har dock tydliga logiska brister. RI pekade på ökad kvalitet hos auktoriserade revisorer, men det är svårt att se att den minskning av utbildningstidens längd från åtta till sex år som införts innebär ökad kvalitet.

RI hävdade också att förändringen leder till fler auktoriserade revisorer genom att öka yrkets attraktivitet. Forskning visar dock att svårigheten att rekrytera och behålla revisorer hänger ihop med arbetsförhållanden inom branschen snarare än utbildningskrav. Dessutom framhöll RI att utveckling inom branschen – till exempel teknikutveckling – leder till förändrade kompetensbehov hos auktoriserade revisorer. Det stämmer att revisorer kommer behöva tillgång till ny slags expertis, men den påskrivande revisorn måste fortsatt ha djupa kunskaper i traditionella ämnen som redovisning och juridik.

Sverige har följaktligen hamnat i den underliga situationen att den tillsynsmyndighet som ska säkerställa en väl fungerande revision bidrar till att stärka Big 4:s oligopolställning. Och det utan att tydligt ha kunnat visa positiva effekter av nya föreskrifter.

Jan Marton
Docent, verksam vid Handels­högskolan i Göteborg.

 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons