Frida Bratt, Nordnet.
Debatt

Pensionsdebatten för kortsiktig

Pensionsdebatten har ett för ensidigt kortsiktigt perspektiv – och en viktig pusselbit negligeras helt. Svenskarna bör ges en dedikerad sparform för privat pensionssparande.  Det skriver Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Publicerad 2021-05-31

Att fattigpensionärer finns, framför allt bland äldre kvinnor, står alldeles klart. Det finns grupper av pensionärer som är i absolut behov av bättre villkor här och nu. 
Samtidigt har diskussionen blivit ensidig på ett sätt som dessvärre inte gynnar det de flesta av oss nog vill se; långsiktigt hållbara pensioner utan kortsiktiga politiska utspel och polariserade diskussioner. 

Vid sidan av vetskapen om att många, framför allt äldre, pensionärer har dålig ekonomi så bör det för sakfrågans skull också uppmärksammas att stora grupper, särskilt nyblivna, pensionärer faktiskt har en relativt god ekonomi. Enligt en kartläggning från SCB från 2018 hade de flesta som gått i pension de senaste åren bättre ekonomisk standard som pensionärer än de hade i yrkesverksam ålder mindre än tio år före pensionen. En färsk undersökning från Alecta visar att dagens pensionärer i snitt har 75 procent av sin slutlön i pension.
Återigen bör det framhållas att det givetvis finns undantag. Siffran ovan är ett snitt. Men vi kan konstatera att 75 procent av slutlönen i snitt är en siffra kommande generationer kommer få betydligt svårare att uppnå. 

Ändå är det kortsiktiga förslag som pensionstillägg, sänkt skatt och slopad höjning av pensionsåldern som tycks hamna överst på agendan i debatten. En konsekvens av att den viktiga frågan om våra pensioner dessvärre blivit tydligt politiserad på senare tid.

Man vinner inga väljare idag på att lägga fram förslag som gynnar pensionärer om 30 år. Därtill finns stora pensionärsorganisationer som tillvaratar dagens pensionärers intressen, ofta på ett föredömligt sätt. Men det finns mig veterligen ingen lika stor organisation som värnar om morgondagens pensionärers intressen. Det ojämlika maktförhållandet riskerar att göra diskussionen ensidig och att viktiga långsiktiga perspektiv försvinner. 

"Det finns inget fult i att uppmuntra eget ansvarstagande för den framtida ekonomin, och det är dags att regeringen börjar signalera att pensionssparande är viktigt."

Det finns som sagt pensionärer som behöver bättre villkor och högre pension här och nu. Men åtminstone en del av pensionsdiskussionen bör kunna handla om kommande generationers villkor. Höjda avgifter till systemet skulle gynna framtida pensionärer, medan slopandet av höjd pensionsålder definitivt skulle missgynna dem. 
Men framför allt missar man i dagens diskussion en viktig pusselbit i ett långsiktigt perspektiv
Nämligen den att många unga växer upp med vetskapen om att en liten sparad slant varje månad i exempelvis aktiefonder kan växa till ett stort kapital över tid. Långsiktigt sparande på börsen har de senaste 20 åren haft extremt god avkastning. Om vi antar att samma avkastning, cirka 8 procent per år, kan antas framöver så kan den som sparar 1 000 kronor av sin lön varje månad ha 1,4 miljoner kronor efter 30 år. 

Alla har inte möjlighet att spara 1 000 kronor i månaden – men väldigt många har faktiskt det. Kanske behöver några av dem bara en morot för att komma igång, gärna redan i unga år. Nedmonteringen av den tidigare sparformen IPS har dock gjort att det saknas direkt ekonomiska incitament att pensionsspara privat.
Därför har vi föreslagit det vi kallar pensionssparkontot, PSK. Med det skulle svenskarna kunna få en kapitalförsäkring, där spararen belönas med lägre skatt om hen väljer att låsa pengarna till 65 års ålder. I dag är skatten på en kapitalförsäkring 30 procent av schablonintäkten. På ett PSK där spararen binder pengarna skulle skatten på denna schablonintäkt sänkas till 15 procent. Det innebär en skatt på under 0,1 procent, jämfört med dagens 0,375 procent. 

Ett PSK är dessutom, till skillnad från pensionssparformen IPS, inkomstneutralt. En oönskad effekt hos IPS var att höginkomsttagare gynnades framför personer med lägre lön. Någon sådan effekt finns inte i ett PSK. 

Det är dags att pensionsgruppen och politiker från höger till vänster vågar lyfta blicken och genomföra reformer som kanske inte ger röster här och nu, men som är viktiga för att vi ska få hållbara pensioner. Privat pensionssparande bör ses som den viktiga pusselbit det skulle kunna blitillsammans med andra reformer som stärker pensionärers både rättigheter och ekonomi på ett hållbart sätt. Det finns inget fult i att uppmuntra eget ansvarstagande för den framtida ekonomin, och det är dags att regeringen börjar signalera att pensionssparande är viktigt. 
För kommande generationers skull. Inför pensionssparkontot, PSK.

Frida Bratt
Sparekonom Nordnet

Platsannonser

Logga in