Trots olika stödpaket och besked om att Företagsakuten nu förlängs till den 30 september, riskerar svenska företag att drabbas av akut brist på pengar när hjulen snurrar igång.

Åtgärder som skattelättnader och korttidspermittering som staten lanserat under krisen har gett positiv effekt på kort tid, samtidigt som rusningen till Företagsakuten uteblivit. Antalet konkurser i Sverige har planat ut, trots den brinnande krisen och jämfört med 2019 är ökningen marginell. Men blir krisen ännu mer utdragen så finns risken att konkurserna tar fart.

Kassan stärks och skuldberget växer
Omsättningen i många företag har minskat kraftigt under krisen. Samtidigt har kassan stärkts av korttidspermitteringar, uppskov med skatter, uppskjutna investeringar och att företagen minskat utgifterna för insatsvaror och komponenter. Lägg till slopade utdelningar och omställningsstöd så mildras effekterna av krisen ytterligare. Men även om man mildrar symptomen kvarstår den stora utmaningen – brist på efterfrågan och att de uppskjutna skatterna ska återbetalas inom ett år. Det kommer bli kännbart för många företag.

Miljarder behövs för att kickstart
I början av coronakrisen förutspådde vi att situationen på företagsmarknaden skulle bli en V-formad kris – snabbt ner och snabbt upp. Men det var fel. Det har utvecklats till en mer utdragen krisen U-kurva.

I det bästa scenariot så återhämtar sig marknaderna och orderingången under sommaren. Men det kräver resurser för bland annat insatsvaror, komponenter och löner. Kostnader och leveranser av tjänster och varor kommer först – inbetalningar från kund sist. Det kan skapa en akut likviditetsbrist trots den förstärkta kassan som i värsta fall kan leda till att återhämtningen i ekonomin drar ut på tiden.

Var är banken?
Varför kan inte banken lösa likviditetskrisen? Många företag har en acceptabel finansiell situation i dagsläget, men en längre period av negativa resultat leder till försämrad rating och dyrare finansiering. Det i sin tur kan skapa stora problem för företagen då bankerna inte kan bevilja krediter utan att ägarna skjuter till nytt kapital. Reglerna är tydliga på den frågan – det måste finnas en återbetalningsförmåga och banken måste ta hänsyn till kapitaltäckningskraven. Så även om viljan finns att stötta kunder genom krisen så måste det ske i samspel med insatser från staten.

Vad behövs för att få fart hjulen?
Företagsakutens intentioner är goda men utformningen har visat sig vara alldeles för komplicerad, krånglig och i vissa fall en kostsam lösning. Det gör att väldigt få företag sätter sig i väntrummet för att söka hjälp. Vi förespråkar istället rörelsekreditgarantier. Det skulle öka andelen företag som kan få finansiellt kapital för att starta fabriken och leverera på inkomna orders. Vi tror också att återbetalningstiden för de uppskjutna skatterna behöver ses över.

Oavsett vilken väg man väljer – när marknaden kvicknar till är det bråttom. Företagen måste få tillgång till finansiellt kapital och administrationen måste vara enkel och smidig.

Anders Gullesjö
Head of Retail Banking, Danske Bank.