År efter år presenteras nya klimatrapporter där det framgår att mänskligheten behöver agera för att ändra på det nuvarande ekonomiska systemet och de incitamentsmodeller som styr företagens agerande. Företag har ett viktigt ansvar för, och roll i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det krävs att företag agerar, i sin verksamhet och via sina produkter och tjänster, för att en konkret förändring skall kunna ske. Givet att företag kan påverka omställningen i en så stor omfattning, lokalt och globalt, har bolagsledningen i aktiebolag i sin tur en viktig roll eftersom det är styrelsen och den verkställande direktören som sköter organisationen och den löpande förvaltningen i ett bolag. Dock styrs deras agerande via lagar och förordningar som varken skyddar långsiktiga aktieägarintressena eller samhället i stort.

”En vanlig uppfattning har varit att ett bolags skyldighet är att fatta samtliga beslut i linje med vinstsyftet för att maximera bolagets värde av kapitalet.”

Europeiska kommissionen presenterade den 23 februari 2022 ett förslag till direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDD). Bakgrunden till förslaget är att företag behöver agera och vidta åtgärder för att begränsa de negativa effekter av mänskliga rättigheter och miljön i företags värdekedjor, att hållbarhet integreras i företagens ledning och att företags ageranden har en stor påverkan på omställningen till en mindre skadlig och mer inkluderande ekonomi. Det krävs också att besluten som företas av företag utformas med beaktande av mänskliga rättigheter och klimat- och miljömässiga konsekvenser i syfte att klara av omställningen som behöver göras på långsikt.

Direktivförslaget röstades igenom av Europaparlamentet den 1 juni 2023.

I aktiebolagslagen föreligger det ett vinstsyfte, vilket framgår av 3 kapitlet 3 § aktiebolagslagen. Det har varit en grundpelare i de olika aktiebolagslagar som gällt i Sverige ända sedan 1800-talet. Aktieägarintresset i lagen tillgodoses genom att ett aktiebolag går med så mycket vinst som möjligt, eftersom det genererar mer pengar till aktieägarna. Vinstsyftet i aktiebolagslagen skyddar aktieägarna från att bolagsledningen tar beslut som skulle vara till nackdelar bolagets vinst. Den svenska bolagsstyrningen utgår från aktieägarmodellen. Ett genomförande av CSDD-direktivet skulle kunna resultera i att aktieägarmodellen inte längre kommer vara den modell som är den viktigaste som företag ska beakta. I stället uppkommer frågan om att även andra intressen ska anses vara viktiga att tillgodose.

Konkret betyder det att intressentperspektivet ska beaktas i högre utsträckning än tidigare. Ett aktiebolag ska ta hänsyn till vinstsyftet och därigenom agera för att generera så mycket vinst som möjligt som sedan delas ut till aktieägarna. Samtidigt ska ett aktiebolag beakta kraven på hållbarhetsrapportering och vidta tillbörlig aktsamhet, vilket inkluderar att redogöra för på vilket sätt företaget påverkar till exempel, miljön.

Det krävs därför att den nuvarande aktiebolagslagen ändras för att tillgodose kraven i CSDD-direktivet men även de internationella riktlinjer och regelverk som CSDD-direktivet utgår från.

Det finns en inbyggts intressekonflikt som den nuvarande lagstiftningen inte hanterar.  3 kapitlet 3 § aktiebolagslagen behöver ändras och därigenom inkludera andra intressen än vinst, såsom företagens agerande i relation till materiella miljöaspekter som företag påverkar via sin verksamhet, produkter och tjänster.

En vanlig uppfattning har varit att ett bolags skyldighet är att fatta samtliga beslut i linje med vinstsyftet för att maximera bolagets värde av kapitalet. Utöver detta finns det ett underförstått förbud i aktiebolagslagen mot att styrelsen i ett bolag använder bolagets vinst till annat än sådant som främjar syftet med verksamheten.

Givet att de finansiella konsekvenserna av klimatförändringar blivit alltmer aktuella, och kännbara för många företag, är det uppenbart att det finns intressekonflikter kring huruvida det är möjligt att främja hållbar utveckling i ett bolag på lång sikt, i stället för att enbart fokusera på att maximera vinsten ur ett kortsiktigt perspektiv.

Börslistade företag som idag investerar i långsiktiga åtgärder, oftast kapitalintensiva, för att kunna hantera klimatrisker, samt utveckla produkter och tjänster för att hantera dessa, bestraffas ofta av kortsiktiga vinstförväntningar på aktiemarknaden. Då aktiebolagslagen utgår från ett aktieägarperspektiv, utgår den från ett kortsiktigt perspektiv eftersom inte några andra värden beaktas på samma sätt som vinstmaximeringen.

Det betyder att andra intressen, såsom miljö och hållbarhet inte beaktas i den nuvarande lydelsen av aktiebolagslagen. Den nuvarande lagen föreskriver inte någon tidsangivelse för när vinst ska uppnås. Den tolkningen görs av styrelsen och vd: n. I 3 kapitel 3 § aktiebolagslagen framgår det att verksamhetens syfte ska vara att fördela vinst mellan aktieägarna om inget annat anges i bolagsordningen. Den nuvarande aktiebolagslagen, och tolkningen av uppdraget som styrelserna och verkställande direktörer lyder, med stöd i den nuvarande praxis på marknaderna i Sverige och internationellt, aktivt motverkar alla former av långsiktighet.

De finansiella och miljömässiga konsekvenserna orsakade av den, som det uppenbart ser ut, lagstadgade kortsiktigheten är en av de mest grundläggande orsaker till att vi fortfarande enbart trampar vatten.

Sasja Beslik
Investeringschef SDG Impact Japan, tidigare VD på Nordea Fonder.