I tisdags gjorde EBM en razzia mot Nasdaq lokaler i Frihamnen, vilket ledde till tre häktade personer,  och nu inleder Finansinspektionen en granskning för att undersöka om Nasdaq har brutit mot reglerna kring marknadsmissbruk. 

Detta är nyheter som oroar Claes Hemberg, oberoende ekonom med tidigare förflutet som sparekonom på Avanza.

– Vi talar om förtroendets hjärta i börshandeln och därmed ett nav i Sveriges ekonomi. Här krävs 100,00 procent förtroende. Därför är jag förvånad över anklagelserna. Att vi talar om tre personer och att det skett i börsens viktigaste rum – övervakningen – är både oroväckande och anmärkningsvärt, säger Claes Hemberg till Realtid.

Han poängterar att dessa tre personer både har varit mer insatta och utsatta än få andra, och att skyddet därför har varit extra rigoröst samt granskningen extra viktig.

– Lägg till att börsen antagligen märker av samma växande påtryckningar, korruption och cyberhot, som samhället i övrigt. Det är därför naturligt att myndigheter granskar säkerheten extra noga. Och även granskar de senaste interna revisionerna, säger han.

Vad sker med förtroendet för Nasdaq om de faktiskt fälls?
– Huvudfrågan är inte de tre nu misstänkta. Rötägg finns överallt. Frågan är om det finns oaktade strukturella risker inom börsen. Granskningen får inte sikta på tre mygg och missa elefanten. Strålkastarna måste fokusera på vd- och styrelseansvaret. De bär en fullständigt avgörande förtroenderoll i vår ekonomi. Finns här brister i kompetens eller resurser, så måste det fram i ljuset, säger han.

Hur stora är riskerna för att personer med kriminellt uppsåt skulle kunna infiltrera aktörer som Nasdaq?
– Naturligtvis kan korrupta och kriminella utöva påtryckningar och hot mot enskilda insiders på börsen. Men nu talar vi inte om en enda person utan om tre. Det väcker oro, säger han och fortsätter:

– Samtidigt är börsens övervakning hela börshandeln viktigaste rum. Med störst säkerhetskrav i Sverige. Därför förvånar nyheten mig. Om det brister i skyddet där, så är det en varningssignal som borde väcka även banker och andra finansaktörer. Granskningen kan därför ge avgörande fakta och insikter till hela branschen, även myndigheter och polisen, säger han.

Vad är lösningen?

– Påtryckningar och hot finns i så många kanaler och behöver mötas med nolltolerans. Att diskutera allt övertramp helt öppet. Här behöver alla medarbetare vara delaktiga i en vaken diskussion om riskerna. Men bygg nu inte större riskbyråkratier. Stödsystemen måste vara vassare och pedagogiska, så att de inte hämmar verksamheterna. En blind tro på regler och manualer kan då i värsta fall istället öppna för fler risker, säger han, och fortsätter:

– Och när det väl smäller: Peka inte ut individer offentligt. Då duckar medarbetare känsliga frågor framöver. Vd och styrelsen och vd måste öppet ta smällen.

Krävs det mer reglering, och i så fall på vilket sätt?
– Reglerna finns sannolikt redan där. Att följa säkerhetsfrågor är tuffare. Det är en intensiv tävling mot omvärldens kriminella och påtryckningar. Branschen har redan rekordmånga jurister. Bygg inte mer byråkrati där. Eftersom riskerna ändras hela tiden behöver medarbetare mer spetsiga verktyg. Inte fler. Så att de kan möta aktuella hot bättre. Men utomstående granskning och revision som nu sker på börsen kan var något som behövs mer löpande, säger han.

Hur ser du på den förtroendekris som på att segla upp?
– Hur börsen agerar nu blir avgörande för förtroendet framåt. Börsen har varit elektronisk i 35 år, långt före internet. Börsen har erfarenhet som få. Ändå sker förstås små och större misstag. Att medge felen är viktigt, så att misstag inte mörkas, utan att vi alla kan lära av dem. Nu behövs en snabb granskning så att börsen kan dra lärdomar och täta de aktuella kryphålen samt uppdatera skyddet. Då kan förtroendet snart växa sig starkt igen, säger Claes Hemberg.