Christina Nyman, chefsekonom, Handelsbanken
Christina Nyman, chefsekonom, Handelsbanken. Foto: Handelsbanken
Konjunktur

Christina Nyman: "Vi ser en stark återhämtning i år"

Handelsbanken räknar med en snabb uppryckning av ekonomin i år i samband med att restriktionerna lättas. Det säger bankens chefsekonom Christina Nyman till Realtid.

Uppdaterad 2021-04-28
Publicerad 2021-04-28

Svenskarna har konsumerat mindre under en längre tid samtidigt som de har sparat mer, vilket skapar en mycket unik situation jämfört med tidigare ekonomiska kriser. Den ekonomiska aktiviteten steg under inledningen av 2021 och Handelsbanken bedömer att återhämtningen tar rejäl fart först tredje kvartalet, driven av tjänstekonsumtionen. Banken spår även stigande bopriser, med cirka 10 procent under 2021 jämfört med början av året, samt att arbetslösheten faller tillbaka till 7 procent i slutet av 2023.

– Trots en andra och en tredje våg av smittspridning har den svenska ekonomin stått emot bra så att vi ser en stark återhämtning i år. Industrikonjunkturen ser stark ut redan nu. Den stora osäkerheten handlar om hur mycket konsumtionen ökar, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, till Realtid.

Hon fortsätter:

– Det som är så speciellt är att hushållen har sparat väldigt mycket under pandemin i och med att de inte kunnat konsumera. Vi räknar med att  hushållen först går tillbaka och konsumerar ungefär samma andel av sina inkomster som innan pandemin för att sedan kanske börja använda en del sparade pengar.

Inflation: Hajp eller verklighet?

Christina Nyman bedömer att om hushållen konsumerar upp det de “ofrivilligt” sparat under pandemin så kommer räntorna sannolikt stiga snabbare, framförallt om det är ett globalt fenomen. Däremot ser hon det som osannolikt att den förväntade konsumtionsdrivna återhämtningen och stimulanserna leder till högre inflation som håller i sig.

– Risken med de stora stimulanserna är att det kan generera mer inflation än vi sett tidigare. Men arbetslösheten är fortfarande hög och lönetrycket fortsatt lågt. Därför tror vi snarare på temporär inflation till följd av bland annat stigande energipriser.

Ökade inkomstklyftor

Men samtidigt som svenskarna lagt pengarna på hög så har börsen gått mycket starkt och gjort de kapitalstarka ännu starkare. Fenomenet med växande inkomstklyftor är långt ifrån unikt för Sverige där ojämlikhet ökat i samband med pandemin.

– Inkomstklyftorna och ojämlikhet har ökat under pandemin och det är kapitalinkomsterna som ökar inkomstspridning i Sverige. Det är ett fenomen som pågått i världen sedan 80-talet men som förstärkts och gjort de kapitalstarka mer förmögna i och med att börsen gått väldigt starkt. Även om den expansiva finanspolitiken har till viss del skyddat dem med lägre inkomster så har inkomstspridningen blivit ännu större. Och vi har tagit ett språng med digitala hjälpmedel som kan göra det ännu svårare för dem som arbetar i låginkomstyrken att komma ikapp.

Lägsta offentliga skuldsättningen sedan 1970-talet

Handelsbanken bedömer att den offentliga skuldsättningen minskar till 34 procent av BNP 2023, den lägsta skuldsättningsnivån sedan 1970-talet, detta trots att de offentliga finanserna förväntas gå med underskott hela prognosperioden.

– Vi har sedan finanskrisen på 90-talet haft ett finanspolitisk ramverk och har betat av statsskulderna sedan dess. Vi hade en låg statsskuld när vi gick in i den här krisen. Den har visserligen stigit men vi nu räknar vi med en stark tillväxt i ekonomin. Att den offentliga skulden hamnar på sin lägsta nivå handlar även om att Riksbanken valt att på egen hand låna upp till valutareserven framöver.

– Om det blir några skattelättnader beror på politiken men det vi ser är att man inte vill strama åt för snabbt under kommande åren. Vi räknar med expansiv budget framöver med en del som hamnar på välfärdssystem, utbildning, kommuner och infrastruktur. Riksbankens beslut att behålla styrräntan oförändrad på noll på en ännu längre tidshorison, 2024, visar att även de snarare är oroliga för att strama åt för tidigt.

Platsannonser

Här är finansbolagen och advokatbyråerna som har fått mest i coronastöd
118 miljoner fördelades i branschen. Läs kommentarerna från de som fick mest.

Logga in