Juridikavdelningen har gjort sin hemläxa. Problemet är att ingen i ledningsgruppen verkar ha märkt det. En ny global rapport visar en ovanligt tydlig spricka mellan hur jurister och företagsledningar ser på juridikens värde.
Jurister anser att de driver affären – ledningsgruppen håller inte med
Det finns en klassisk konflikt i många bolag: jurister tycker att de är affärsnära, resten av organisationen tycker att de bromsar.
Nu finns siffror på det.
I Thomson Reuters globala rapport 2026 State of the Corporate Law Department svarar 86 procent av chefsjuristerna att deras avdelning är en viktig drivkraft för bolagets mål. I företagsledningen är det bara 17 procent som håller med. Samtidigt anser 42 procent att juridik bidrar lite eller inte alls.
”2026 är inte ett år för chefsjuristen att göra mer utan ett år att göra arbetet synligt”, säger Joakim Hahne på Thomson Reuters.
Advokatjätten spränger 10-miljardersvallen – trots pressade kunder
Kirkland & Ellis blev först att passera 10 miljarder dollar i intäkter – delägarna fick rekordhöga 11,1 miljoner dollar var 2025.
Från bromskloss till affärspartner
Under de senaste åren har juridikfunktioner försökt göra en positionsförflyttning. Från att säga nej till att möjliggöra affärer. Från riskkontroll till tillväxtpartner.
Rapporten visar att den omställningen faktiskt har skett internt. Juridikavdelningar jobbar närmare affären, investerar i teknik och försöker koppla sitt arbete till intäkter och strategi.
Problemet är att ledningsgruppen inte riktigt köper bilden.
En förklaring är att juridik blivit bättre på att “frigöra kapacitet” genom effektivisering, AI och bättre processer men sämre på att visa vad den kapaciteten används till.
Det räcker inte att jobba smartare. Det måste synas vad det leder till.
Läs även: Adjö timtaxa – affärsjuristernas guldko hotas i grunden
Mer krav, mindre resurser
Nästan hälften av chefsjuristerna pekar ut resursbrist som det största hindret för att skapa mer affärsvärde. Kraven från organisationen går åt andra hållet: snabbare leveranser, fler uppgifter och tydligare koppling till affärsmål.
Lägg till en mer komplex regulatorisk miljö med ökade krav på hållbarhet, transparens och global regelefterlevnad så blir juridikens roll snarare större än mindre.
Mätbarhet är nya maktspråket
Rapporten är tydlig på en punkt: de juridikavdelningar som lyckas är de som mäter sig själva.
Det handlar om att visa hur juridik påverkar intäkter, risk, hastighet och beslutskvalitet. Att koppla kostnader till affärsmål. Att använda samma KPI:er som resten av organisationen.
Kort sagt: tala ett språk som CFO förstår.
De avdelningar som gör det får högre förtroende och bättre position i bolaget. De andra får fortsätta förklara varför de finns.
AI ändrar spelplanen
Samtidigt sker en teknisk förskjutning. 47 procent av juridikavdelningarna har idag tillgång till generativ AI, och tekniken har gått från experiment till strategisk prioritet.
Men även här finns en risk.
Om AI bara används för att bli effektivare – snabbare kontrakt, billigare processer – förstärks bilden av juridik som en kostnadsfunktion.
Om AI däremot används för att förbättra beslut, identifiera risker i realtid och stödja affären, blir juridik plötsligt strategisk.
Slutet på silotänkandet
En annan tydlig trend är att juridik inte längre kan arbeta isolerat. Skatt, compliance, teknik och juridik smälter ihop i samma beslutsflöden. Regler påverkar allt från affärer till fakturering och ESG-rapportering.
Organisationer som lyckas integrera dessa funktioner rör sig snabbare och med mindre risk. De andra fastnar i interna gränsdragningar.
Slutsats: syns du inte, finns du inte
Chefsjurister tycker att de redan är affärskritiska. Ledningen tycker något annat. I den klyftan avgörs juridikens framtid.
För i slutändan gäller en enkel regel i näringslivet: syns du inte, finns du inte.
Läs även: Meta döms att betala 375 miljoner dollar i New Mexico
